lamadjur.blogg.se

Sienna bröt precis ihop totalt. Underläppen darrade, tårarna sprutade och hon skrek rakt ut. Och det värsta är att jag inte förstår varför. Jag vet att det hade med hennes elefantnalle att göra, men jag vet inte hur. När jag tog upp henne efter tuppluren såg hon elefanten och började skratta och sträcka sig efter den, så jag tog med den till matbordet medan jag fixade mellanmål. Och någonstans medan de lekte gick något fel. Jag vet att hon inte kan ha gjort sig illa på den, för den har inga vassa kanter eller snören eller något, men hon fick panik. Jag försökte lugna ungen men hon fortsatte skrika, så jag kastade ut elefanten i hallen. Då ville hon efter den. När jag tog upp den igen så började Siennas krokodiltårar flöda och underläppen skakade som om det var -25 C ute. Och hon grät. Elefanten har en inbyggd speldosa, men det spelade ingen roll om den var på eller av för elefanten var lika hemsk ändå. Men så fort jag gömde den så skrek Sienna tills den dök upp. Nu har vi lekt klappa elefant, gömma elefant, leka med elefant, sätta igång elefantens speldosa i 30 minuter. Och jag ser inget mönster i hennes panik. Vi spelade den mycket föe henne som liten... kan det seriöst vara så att hon associerar elefantjäveln med en "jobbig period" i hennes liv? Och vad kan i så fall vara så jobbigt när man är två månader?