Stor flicka

Sienna blev nio månader igår. Nu får det vara slut med bebistramset, tänkte hon, och ställde sig upp vid bordet. Jag och Kim blev överlyckliga och stolta och började hojta och applådera... innan vi insåg att vi nu har en mardrömstid framför oss. Sienna kan ställa sig upp, men är inte stabil nog att stå utan att man sitter bakom henne beredd att fånga när balansen eller orken i benen sviker. Så nu kan vi inte ens lämna henne själv i ett rum i fem sekunder, för då kan hon ha hunnit ställa sig och tappa balansen och slå bakhuvudet. Vilket, om vi ska vara ärliga, hände igår när jag försökte fota det lilla mästerverket. Då var jag alltså i samma rum. Fast inte bakom henne, utan bakom en kamera. Smart. Nu dröjer det nog inte länge innan hon börjar traska omrking runt bordet. Den lilla galningen tror nämligen redan att hon kan det.
 
En bild där hon sitter tryggt och stabilt och mamman kan fota i lugn och ro

Kommentarer
Postat av: Hanna Karlsson

Det är så kul med alla små framsteg. :-)

2013-01-21 @ 07:23:42
URL: http://hannafialotta.blogg.se/
Postat av: Frida

Duktiga Sienna! Så spännande (och jobbigt.......)!

2013-01-21 @ 21:04:17
URL: http://fridafabulous.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0