lamadjur.blogg.se

Två knäppa små döttrar, en bitter sambo och massa galna släktingar och vänner.

Min modiga lilla flicka

Sienna har börjat inse sin dödlighet. Visserligen klättrar hon fortfarande på saker som om hon vore sex år gammal istället för två, hänger i grejer som en liten apa och sveper halva alvedonflaskor (japp, vi började dagen med telefonsamtal till både sjukvårdsupplysningen och giftcentralen), men hon har ändå insett att saker kan gå illa om man inte är försiktig. Första gången min lilla våghals tvekade att göra någonting var i fredags när hon inte vågade cykla med sin trehjuling ner för en backe. Jag var mycket tacksam och samtidigt mycket chockad. För bara några veckor sedan hade hon nämligen tyckt att det var bästa grejen någonsin, och rännt upp och ner för backen bara för att kunna göra om det. Men nu tvekade hon och jag fick sakta guida ner henne för att hon ens skulle våga cykla vidare. Och idag kom grej två- hon blev rädd för sin leksakshund. Vi var på Staffanstorps marknad på förmiddagen, och Sienna förälskade sig i ett litet fult åbäke som skällde gällt och kunde röra på sig. Eftersom vi inte hittade något annat spännande på marknaden fick hon köpa med sig den på vägen tillbaka. Men inte förrän vi kom hem och satte i batterierna upptäckte jag och Kim att ungen faktiskt var livrädd för hunden. Hon kan knappt slita sig från den, och hann inte ens äta kvällsmat idag eftersom hon skulle leka med vovven, men hon vågar inte riktigt röra den och skriker hysteriskt när den "jagar" henne. Mycket sött och mycket charmigt. Hoppas nu bara inte att det betyder att hon börjar bli en liten harig tjej, för jag är tolt över min tuffing. Men lite självbevarelsedrift vore bra.

 

 

Sienna och den farliga pittbullen

Den ungen blir aldrig harig, det ska Mårrmårr se till ;) Hur i hela friden fick hon i sej en halv Alvedonflaska ( ja, jag vet Lisa- det är en lätt överdrift, pusspuss)?? Levertransplantationen nära förestående :s? Vad svarade sjukvårdsupplysningen?

Lite självbevarelsedrift är ju aldrig fel men det är ju roligare om de är modiga och vågar testa saker.

Lucas drack en halv flaska alvedon (för barn) när han var två och ett halvt. Efter ett samtal till 1177 och lite huvudräkning (Lucas vägde ju något mer än Sienna) så var allt lugnt och jag kunde pusta ut. Jag sa aldrig något till Danne. ;)
Värre var ju när jag skulle räcka Danne två vuxen alvedon men gav dem till Lucas istället. Som tur var kom vi på det när Danne frågade efter dem igen. Han hade kvar dom i munnen. Puuh
När vi väl erkänner saker så har Lucas sprejat sig i huvudet med fönsterputs och fasse har sprungit runt med köksrengöring. :O
Casper ramlade ner för soffan när han var någon månad och rn gång i trappan när han lärt sig att gå upp men inte ner. En gång hittade jag stavmixern i soffan. Men det var kusinen som rotat fram den. Lucas fick ett snöre runt halsen från en uteleksak. Den tog jag undan. Lucas sprang från mig när vi skulle hem från dagis. Som tur var sprang han hem ;) men det var jobbigt för mig som inte såg honom. (Jag höll på att fånga in casper som sprang åt andra hållet. Tre gånger har Lucas satt i halsen. Fasse en. Första hjälpen kursen kom till nytta med dunk i ryggen och framåtlutad.

Nu har jag biktat mig :P
Underbara fina galna pojkar!