lamadjur.blogg.se

Imorgon går jag in i vecka 32. Det kändes rätt lugnt fram till jag kom på att barn räknas som fullgångna i vecka 38, och ungen därför utan problem kan komma om sex veckor. Jag är inte riktigt redo att få en bebis om sex veckor. För att få lite stöd och känna mig lugn berättade jag hur det var för Kim, som istället skrek rätt ut. Sex veckor!? Det var minsann han inte redo för! Detta gick ju inte! Som om jag kan bestämma det. Men om jag skulle bestämma så passar det faktiskt rätt bra om hon kommer ett par dagar sent, för min kollega ska på sin dotters student på avslutningen, och ungarna i skolan kan ju inte vinkas av inför sommaren utan en lärare. Och då hinner jag och Kim dessutom vänja oss vid tanken. Min rygg håller dock inte med, utan tycker att bebisen ska födas snarast möjligt. Skönt nog har dock foglossningen blivit bättre, och halsbrännan som varit hemsk under ett par veckor. Så jag är rätt nöjd med läget ändå. Dessutom känner jag mig inte så stor. Så länge jag undviker 1. att ta på mig kläder 2. gå förbi speglar 3. gå förbi elever, som alla tycker att jag är smällfet och borde ha fött redan igår.

Väger nu 65,5 kg (+7,1) och är 95 cm runt midjan. Med Sienna vägde jag 65,2kg (+5,4 kg) och var 98 cm runt midjan. Vilket jag inte riktigt får gå ihop, då jag ser mycket större ut denna gången.