lamadjur.blogg.se

Kim har en kollega som fick barn samtidigt som oss. Och visst är det kul att jämföra ungar. Men Kim inser liksom inte när det inte är läge att vidarbefodra denna jämförelsen till mig. Det började redan veckan innan vi hade bf (japp, de skulle få ungen samma dag som oss), och Kim kom in och väckte mig när jag var en mycket trött och tjock och uppgiven val, och glatt berättade att hans kollega fått sin bebis nu. Oj vad glad jag blev för deras skull- not. Kim förstod inte alls min brist på entusiasm, och blev irriterad. Han har även delat med sig av den strålande nyheten att deras bebis bara vaknar en gång per natt "och hon ammar också, precis som du!". Detta gjorde han dagen efter att Julie hade vaknat för mat och magontsbråk varannan timme. Och nu senast berättade han att kollegan och dennes familj har varit på Tosselilla, Ölands djurpark, Astrid Lindgrens värld och mycket mer trots att de har en nyfödd. Vad kul för dem. Jag känner redan att jag inte kan stimulera Sienna tillräckligt, att Julie inte får nog med lugn och att jag inte har tillräckligt med tålamod med dem eller är tillräckligt avslappnad. Finns det något sätt att få mig att känna mig ännu mer misslyckad som mamma? Japp, där hade vi den! Tack för det, käre sambo.