Gravid v 38
Nu är jag en otymplig val. Vaknar jag mitt i natten är jag livrädd för att föda och jätteorolig att allt ska sätta igång, men frågar man mig under eftermiddagarna eller kvällarna är jag mer än redo. Jag är rätt trött på att vara gravid. Som Sienna har frågat mig "mamma, måste du vara gravid heeela tiden?", ungefär så känns det. Väger 66 kg (men har inhandlat en ny stor nutellaburk, så det lär inte vara så länge) och är 104 cm runt magen. 3,3 kg mindre än med Sienna, men 3 cm större. Känner mig enorm. Att välja kläder varje dag är lika ångestframkallande som att visa sig i bikini bland folk man inte känner på sommarfester. Denna sommaren kommer jag dock att känna mig jättesmal, bara för att bulan är borta. Minns hur det var efter Sienna- blek, valkig med bullig mage- och jag kände mig skitsnygg för att jag kunde börja mig och ta på mig skor utan att flåsa som en stånkande tjur. Längtar!
Mer lik ett bowlingklot än en människa. Dessutom försökte bebisen rymma i lördags när jag fixade mina ögonfransar och ögonbryn. Den var så vild att hela jag rycktes omkring när den rörde sig, så ett tag var jag orolig att fransfixaren skulle be mig ligga still. Lite pinsamt att erkänna att man inte kan, och att "det faktiskt inte är jag som rör på mig". Låter som en rätt dålig ursäkt.
Kommentarer
Postat av: mamma/mormor Lena
Julie-bulan, naaaaw! Börjar bli trångt därinne, hon är nog lika sugen på att komma ut som du ( och vi andra )är på att träffa henne :)
Trackback
