Sienna har utökat sitt ordförråd

Sienna och Julie lekte i badkaret. Sienna sa något som fick Kim att ryta till. Det visade sig att hon sagt bitch. Jag hade en lång diskussion med henne. Det kan vara så att hon nu tror att bitch är olagligt att säga, men hellre det. Var sjutton har ungen fått det ifrån? Youtube? Skolan? Det kan ju knappast vara från Barnkanalen eller Fångarna på fortet. Är rätt lättad över att hon råkade säga det i en lek, och inte skrek det till mig när hon var sur. Då hade jag inte blivit så glad, om man säger så. Eller om hon blivit ovän med någon i skolan och vrålat det. Hade inte sett fram emot det samtalet. Nu ska vi bara luska ut var hon fått ordet ifrån, och stoppa källan. För det kan ju vara att där finns en större repetoar.. och jag ser inte fram emot nästa ord.
 
Stor svärande skoltjej

Testamentesskrivning

Har precis skrivit ett testamente. Banktanten fick nervösa ryckningar när vi lånade pengar till huset i somras, och fick oss att lova att skriva ett. Det hade fan varit enklare att gifta sig. Dessutom visade det sig att man bara kan önska att barnen avstår från laglotten, och att överförmyndargrejen ofta kräver att de ska få den i alla fall- vilket i så fall hade gjort dem bostadslösa. Det är ju det vi vill undvika? Men eftersom jag och Kim kände att vi faktiskt inte kunde smyggifta oss på grund av ett litet radhus, så är detta det bästa vi kan åstadkomma. Väl spenderade 6000kr. Det är bara att hoppas på det bästa; att ingen av oss dör. Skulle båda göra det så ärver Frida ungarna. Det skrev jag vackert in innan jag ringde och kollade med henne. Som tur är nappade hon. Nu ska vi återgå till trapprenovering. Känns lite som att jag hellre tar livet av mig än att försöka få bort mer klister från gammal trapputsmyckning, men då vi inte skrivit under testamentet än får jag väl avvakta. Sen är det helg!

Svenskläraren löser korsord

Jag känner ändå att det är rätt imponerande hur dålig jag är. Detta är alltså ett korsordsspel. Mvh svenskläraren
 
 

Gräsklipparlama

Vi har ganska tydliga arbetsuppdelningar här hemma. De är ungefär samma som i lägenheten, vilket innebär att stämningen mellan mig och Kim har förbättrats markant. Jag sköter hushållssysslorna- mat, städ, barn, förskole- och skolkontakter, räkningar, papper etc. Kim sköter huset- måla, fixa badrumsrör, köpa och installera ny kyl, sköta trädgård, sätta upp lampor etc. Mycket jämnlikt. Var sådär jämnlikt innan, när vi bodde i en hyreslägenhet där vi inte fixade något. Dvs jag gjorde allt och Kim kollade på tv. I alla fall, ibland tar mina sysslor slut. Och då blir jag rastlös. Så idag gav jag mig ut i trädgården för att klippa gräs, vilket gick sådär. Jag har aldrig klippt gräs. Själva klippknivarna nådde inte ner, så jag bad Kim om hjälp för att fälla ner vad som nu skulle fällas ner. Han bröt ihop. Det visade sig att handtaget var på fel håll. Om man vände på det så lutade gräsklipparen och kunde klippa. Jag tror att jag återgår till mathandlandet. 
 
Som att denna hemska gräsmatta ens vill klippas. Vi har skövlat bort alla buskar och kastat 1 ton (?!?!) sten (tack Tobbe!), gödslat och sått frön. Håll tummarna för lite mer gräs om en månad.

Icke-bäddarna

- Nu ska vi bädda och göra fint, för snart kommer Bubba (gammelmorfar) och tittar på huset.
- Men.. då får ju du bädda? Om inte mormor är här?
 
Julie tvivlar på min bäddningskapacitet. Märks hur ofta vi göra det hemma hos oss, när min moder är den som oftast bäddar här. Sorgligt. Eller fönt?
 
 

Minimodellerna - not

Ungarna har, med lite stöttning (hetsiga bråk), börjat välja kläder själv. Det där med att välja sina strider stämmer verkligen in. Jag ooooorkar inte bråka om huruvida långärmat eller kortärmat är lämpligt, när jag i 20 minuter tjafsat med en ettrig treåring om att man måste byta trosor varje dag eller med en sexåring om huruvida hon kan ta på sig strumporna själv. Så matchningen ska vi inte tala om. Den är så långt ner på listan att den trillat ut. Såhär gick Julie till förskolan häromdagen: 
 
Hon tyckte själv att hon var assnygg

Sjuk minilama pajar biobesök

Tänkte överraska ungarna med bio efter jobb/förskolan/skolan imorgon. Bokade biljetter igår. Kände mig krasslig idag, men tänkte att jag står ut. Fredagen är en kort dag för mig, och det passade så bra för Kim ska bort så jag har bilen. Kunde inte hålla mig, utan berättade om bion för Sienna, som blev själaglad. Julie kom ner. Tänkte berätta för henne med, till jag såg hennes blick. Tog tempen istället. Ingen bio imorgon. Vet inte vem av oss det är mest synd om. Julie, som är sjuk? Sienna, som blev så besviken? Eller mig, som känner mig som världens taskigaste mamma?
 
Igår var alla lite piggare!
 
 

Tisdagslista

  • Har en asrolig grupp kollegor som jag samarbetar med inom svenskan, varje tisdag.
  • Börjar komma mer och mer på plats i huset.
  • Julie har jätteroligt med sin nya kompis. Idag åt hon där och fick sedan följa med dem på en lekplats. Naaaaw! (Fast jag dog lite inombords. Var är min bebis?!)
  • Börjar jobba 80% denna veckan. Fööönt!
  • Är i fas med plugg och jobb.
Mammas lilla bokmal när hon valde godnattsaga igår. Vi har börjat läsa varje kväll igen, efter sommaruppehåll. Och Julie har en soffa i sitt rum! Perfekt för ändamålet. Mysigt.

Ofrivillig kidnappning av minikompis

Julie har en kompis! Houda, från förskolan. Houda bor i samma område som vi, och har ringt på för att leka med Julie två gånger. Naw! Idag cyklade de först en runda, sen ville de in och leka. Det fanns dock ett problem med det. Vi känner inte Houdas föräldrar. Vi har inte deras nummer. Vi vet inte var flickan bor. Hon är tre år. Tänk deras skräck när de inte hittar barnet. Hur ska de veta i vilket hus de ska leta? Var går gränsen för kidnappning? Jag släppte in Houda så småningom, och ställde hennes cykel halvvägd ut genom grinden, riktad mot dörren. Sen hade jag ytterdörren öppen. Ingen panikletade. Jag andades ut lite. När Julie och lillpolaren stack ut igen så skickade jag med henne en lapp- med namn, adress och telefonnummer och förklaring till vilka vi var. Och det fungerade! (Tack för tips Frida). Nu både vet vi var Houda bor och har hennes föräldrars nummer. Och de har lovat att smsa om Julie hänger med Houda hem någon dag. Fööönt! Och så gulligt. Julie och hennes lilla minikompis.
 
Vågar inte lägga upp bild på kompisen, men här är Julie i full fart!

Lodjuret och mårdhunden är vänner igen!

Sienna är sex år. Julie är tre. Underbar kombination- trotsmässigt. De är som hund och katt! Eller lodjur och ilsken mård kanske. Både gentemot varandra och mig och Kim. Helvilda, helgalna och konstant nära ett psykbryt. Bara påklädnaden på morgonen genererar ett femtontal bråk.. och då lägger vi ändå fram kläderna kvällen innan. Men denna helg har skilt sig från resterande dagar sedan flytten, på ett bra sätt. Ungarna har nämligen lekt tillsammans! Innan flytten hade de ju inget val, då de var instängda i en lägenhet ihop. Men här i huset får de gå till lekplatser själv och Sienna kan gå hem till kompisar. Vilket har lämnat Julie rätt ensam och övergiven. Tills igår. Sienna och Julie hade asroligt tillsammans, mellan bråken då såklart, och det har hållt i sig även idag. Jag njuter! Kanske insåg Sienna hur det kunde bli i framtiden när en liten Hudda ringde på i lördaga och frågade om Julie fick komma ut och leka. (Naw! 😍). Oavsett anledning så är det härligt att se dem tillsammans igen. Mina små trotsiga vilddjur. 
 
 

Hemmafixarna

Kim och jag fixar lite saker i huset. Först målade vi Siennas rum, sedan tog vi bort en vägg, och nu målar vi hallen uppe och nere. I början gjorde allt Kim själv. Det blev inte bra när jag gjorde det, sa han, och lät mig knappt nosa på en pensel. Sedan fick jag tejpa lite smått. Jag fick hjälpa till att dra ner väggen. Och igår målade jag hela hallen utan ett ords gnäll. Han insåg att valet stod mellan att göra allt själv och att vara tyst. Och eftersom vi efterhand ska smårenovera hela huset så orkade han inte. Skönt! Mycket roligare att få hjälpa till. Jag kanske tom lär mig något på vägen. 
 
Aprikosfärgat no more! Notera metallpinnarna som sticker ut från taket. Vi rev en stor hemmasnickrad hylla, men får nu inte bort pinnarna. De är typ gjutna. Funderar på att linda in dem i nåt grönt och kalla drt tidigt julpynt.

Julie funderar

Julie och jag snackade vid frukosten. 
 
- Jag vill ha med grodan till förskolan idag!
- Grodan? Vilken groda?
- Denna!
- Men det är ingen groda. Det är en ödla. Pascal. Han som är i Rapunzel-filmen.
- Men hur kom han ut från filmen då?
 
Naw! ❤
 
 
 
 

Tisdagslista

  • Julie har fått en kompis. Naaaaw! Hon har varit ledsen för att Sienna har en massa nya vänner och inte har tid med henne. Men nu har hon en egen liten förskolepolare. Tilda.
  • Jobb är helt okej. En massa kaos på grund av sammanslagningen. Jag gillar kunna lösa kaos. Hoppas få en svår grupp på kroken. 
  • Huset är på g. Igår monterade vi några av de sista möblerna. Idag åker lite gardiner och spackel upp och imorgon påbörjas målning av hall. 
  • Har en massa nya kläder som ska användas. Köpte mycket höstkläder på rean i somras. Nice!
  • Om två veckor ska jag gå ner till 80%. Föööönt. Mer tid till plugg, ungar och planering- dvs mer fria kvällar. 
Gosungar och mormor innan kalas i söndags. Sienna var på kalaset, vi andra stack till en lekplats. Var mysigt!

Sådär lyckad shopping

Var på IKEA igår. Vårt nya stammisställe. Skulle ha soffa, gästsäng, skrivbord, skrivbordsstol och en massa lampor, gardiner och mattor. Väl där insåg vi att vi omöjligt skulle få in vare sig soffa, gästsäng eller skrivbord i bilen. Efter att Kim fick in vår nya tv där så har vi lite hybris och tror att vi kan trolla med bagageutrymme. Det kan vi inte. Men mattor, lampor och gardiner kom hem! Utan kablar och med fel gardinstångshållare. Ändå väl spenderade 3 timmar, tycker jag. Inte. Idag tar vi huspaus. Sienna ska på kalas, Kim på fotboll och jag och Jullan ska testa en ny lekplats med min mamma. Mys! Snäppet bättre än IKEA, om man säger så.
 
Vi var även på Media Markt och handlade en kabel för att få maximal skärpa på tvn. Det visade sig att det var vår dator som inte klarade den upplösningen. Helt meningslöst sladdköp. Fantastiskt.
 
 

Min stora sociala tjej

Sienna har bytt telefonnummer med två kompisar idag. Sienna har ingen mobil. Sienna har alltså lämnat ut mitt nummer till polarna. Inte det jag förväntade mig när jag lärde henne mitt nummer... Som tur är gjorde kompisarna samma sak, så idag har jag smsat en massa föräldrar jag inte känner för att bekräfta relationer och boka en massa lekdejter. Hur gick detta till? Hon föddes ju precis! Min förstfödda. Min stora. Min mamma kallar henne HSB. Hon som bestämmer. 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Lisa

Jag är en trettioettåring från Malmö, som skriver om livet med mina döttrar Sienna och Julie (2012 och 2015) och den bittre sambon Kim. Jag gillar att resa, samt böcker och film, så det dyker upp i bloggen lite då och då. Skriver även om lite pluggsaker, då jag läser till lärare. Däremot lär ni aldrig hitta inlägg om träning, inredning eller matlagning då jag skyr dessa saker som pesten.

RSS 2.0