Molly uppdate

 
Damen som var här i tisdags var inte en jättebra matchning för Molly. Hon ville ha en katt som kunde pendla med henne till landet på helgerna. Molly hatar reseburen och kissar alltid på sig och jamar ynkligt. Dessutom ville hon ha en katt som kunde jaga när de var på landet. Molly är rädd för allt som är större än en spindel och rör sig. Och för spindlar. Men en annan tant har hört av sig och ska komma på kattbesök på tisdag. Vi håller tummarna att detta är en trevlig en.

Tandläkare och mjölkstockning

Var hos tandläkaren innan idag. Har fasat för detta då graviditeten med sitt kräkande, småätande, sin halsbränna och brist på tandtråd borde ha satt sina spår. Men icke! Det såg hur bra ut som helst. Skönt, för jag ville verkligen inte behöva borra.

Tyvärr kommer jag inte kunna undvika smärta helt, för jag känner att jag håller på att få mjölkstockning. För tredje gången. Jag trodde att man slapp allt sånt när bebisarna var så här stora. Men det är bara att bita ihop och kämpa så det försvinner innan jag hinner få feber. Tvångsmata sötnosen?

Tack för att du sydde väl?

Trots personalbrist, stress och en barnmorska som aldrig träffat undersköterskan är de sista 20 minuterna under förlossningen de enda jag minns med en positiv känsla. Detta tack vare barnmorskan som de i panik fick hämta från bb när Sienna skulle ut. Hon var snäll, varm, rolig och berömmande. Hon behandlade mig inte som en fånig och hysterisk förstagångsföderska som hon träffar 20 av i veckan, utan som en unik individ som hon var glad att kunna hjälpa, och fick mig att må bra. Hon var även schysst och hjälpte mig mycket när Sienna och jag fick åka tillbaka in på bb när min lilla tröttis inte gick att väcka och inte åt. Därför tänkte jag skicka ett tack-brev till henne. Men är det fånigt? Vad ska man skriva liksom? Jag hade blivit glad om jag fått ett tack för ett väl utfört jobb, så jag får väl hoppas att hon känner likadant.

Siennas första pass


Idag var jag och hämtade Siennas första och mitt nya pass. Det var mycket smidigare än vad jag trodde att fixa pass till en bebis. De satte upp henne på en pall, hon dräglade lite och jag och Kim visade våra leg. När vi var klara spydde hon ner golvet för att liksom runda av det hela.

Mindre sömn än önskat

Jag la mig kl 23 igår. Då borde jag ju få typ åtta timmars sömn eftersom ju Sienna brukar vakna sju, tänkte jag. Fel. Jag somnade inte förrän halv tolv, Sienna vaknade 02 och käkade i en hel timme... Och var hungrig igen vid fem. Med den roliga twisten att då var hon pigg och ville inte somna om. Det vill hon fortfarande inte. Mina åtta timmar blev 4,5. Och snart måste jag upp för mkb-killen kommer och fixar vasken som anföll oss igår. Ynk.

Svenska Hollywoodfruar

Jag har aldrig följt Svenska Hollywoodfruar tidigare, men fastnade för det förra veckan då den nya säsongen började. De är inte riktigt kloka! Jag sitter och småflinar hela tiden. Det är en så knäpp bunt människor. Maria Montazami är underbar! Isabel Adrian är smårolig, fast hon verkar inte vet om det. Gunilla är ful och helbäng på ett dåligt sätt, och Margareta verkar normal. Fast hon väntar barn med en 81-årg man. Hmm. Så numera kommer mina tisdagsmorgnar (finns inte en chans att jag får se det när Kim är hemma) förgyllas av denna underhållning!
 



Slappedag

Idag tänkte vi bara ha en slappedag, eftersom vi ändå ska ut och gå med Mia sen och får motion (kanske inte Sienna så mycket) och frisk luft då. Men när jag sprang ner för att handla en falafel (slappedag innebär också att man slipper laga mat) upptäckte jag det underbara vädret. Så jag slängde av mig bärselen, stoppade ungen i vagnen och boken i väskan och nu ligger vi på en gräsmatta och chillar. Inte så värst ansträngande kanske. Ute-slappedag.
 


Sienna en varm dag i somras. Idag var hon snäppet varmare klädd, med långärmat, långbyxor och mössa.

Morgonpowernaps

Hur jobbigt det än är när dottern vill gå upp halv sju, och man var vaken två timmar innan för matning, kan det vara värt det när man får ta en tupplur igen innan nio. Zzzzzzzz

True blood

Nu sover bebisen för kvällen, och jag och Kim ska mysa med en skål godis framför säsongsavslutningen på true blood. Godis på en tisdag-kasst. True blood-kasst. Men choklad framför en halvklädd Alexander Skarsgård-bra.

Hur man småjävlas när man är fyra månader

Jag och Sienna kom precis tillbaka från vår mammagruppspromenad. (<-- bra ord för hänga gubben)
Jag har tidigare frågat bvc sköterskan om små barn kan sova för mycket, eftersom det verkar vara Siennas favoritsysselsättning. Så nu kommer alla i gruppen ihåg mig som hon med den trötta flickan. För att få mig att verka fånig och hypokondrisk vägrade Sienna att sova under promenaden, trots att de andra bebisarna alla låg och sussade sött. Och inte nog med det, hon var så pigg att hon absolut inte skulle ligga ner utan skrek tills jag satte henne upp i vagnen. Oj vad de kommer ta mig på allvar när jag nämner hennes trötthet i framtiden.
 
 
Så här såg Sienna ut (fast sex veckor äldre).
 
Så här borde Sienna ha sett ut (fast med vit rosett).
 

Molly

Vi måste lämna bort vår lilla katt Molly. Jag är allergisk, och det blir bara värre och värre. Dörrarna måste stängas så hon inte kommer in i sovrummet, och då hör jag inte när Sienna gråter på dagarna och det blir för varmt på nätterna. Hennes saker tar för mycket plats, och lekakerna är för farliga när Sienna börjar krypa. Och vi har inte tid med henne, nu när vi har en bebis. Vi leker aldrig med henne, och jag orkar inte kela med henne för då blir jag sjuk. Men det är vår lilla sötnos och det svider när jag tänker på att inte få se henne igen. Vi la i alla fall ut en annons på blocket i söndags, och i dag ska en kvinna komma och kolla på henne. Hoppas det blir kärlek vid första ögonkastet!
 
 
 
 
"Jag heter Molly och fyller 4 år den 20 september. Jag söker en ny ägare då mina gamla har blivit allergiska och tråkiga. Jag är en blandning av main coon, exotic, bondkatt och norsk skogskatt, och är därför klumpig, lite plattnosad, förtjust i vatten och väldigt kelen. Mina fobier är andra katter, hundar, dammsugaren, barn och herrar (kan dock överkommas om de har godis). Jag söker en tant som gillar att klappa mig och kasta bollar till mig. Tidigare kunde jag kommandona apport och sitt, men jag är lite ringrostig. Vid eventuell flytt tar jag med mig min prinsesskorg, min kattlåda och mitt katträd."

Hen diskussionen

Jag är helt för att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män, lika lön för lika jobb, och inget fjäskande för att de har skapats med något mellan benen. Detta är så självklart för mig att det inte behöver diskuteras. Däremot gillar jag när man ser skillnad på män och kvinnor, och jag hade aldrig blivit tillsammans med Kim om han envisades med att bära kjol. Rosa tröjor är okej eftersom han saknar bröst, har skäggstubb och basröst. Av motsatt anledning kan vuxna kvinnar ha kostym och "pojkiga"  kläder. Bebisar är annorlunda. De jollrar med samma tonläge, flickorna kan vara skalliga och bröst från knubbighet är lika sött på en liten pojke. Därför gillar jag att klä min lilla flicka i klänning, hårband och rosa kläder. Min mammagrupp verkar inte hålla med, eftersom de har allt utom rosa eller blåa kläder, så att man absolut inte ska kunna gissa sig till könet. De verkar snarare ha gjort det till en utmaning att jävlas med frågande tanter, genom att klä barnen i gult och grönt blandat med rött och vitt och lila. Och gud nåde den som har en rosa eller blå vagn, den får inte ens gå i samma led under promenaderna. Typ. Därför är jag extra noga med att klä Sienna i flickiga kläder under mammaträffarna. Det är rosa och volanger för hela slanten. Tur att de inte ser henne idag dock, för jag har smygklätt henne som en hen. Jag har nämligen ett problem: jag gillar inte bara tjejkläder, min favoritfärg är blå!
 
 
Man kan fråga sig varför det stackars barnet sitter bredvid mikron. Förklaringen är enkel; jag var hunrgig och hon protesterade högljutt när jag gick ut i köket för att fixa lunch. Detta var en kompromiss.

Baby art avgjutning

I doppresent av Dan och Maria fick Sienna en sats baby art avgjutning, där man gör gipsavtryck av barnets händer eller fötter och sätter i en ram. Igår skulle jag och Kim testa den. Eftersom man ska ha handen eller foten stilla när man gör formen passade vi på när Sienna sov, så hon kunde ligga still och inte märka nåt... Givetvis var denna planen inte så genomtänkt. När blandningen väl är ihoprörd ska man snabbt placera barnets hand i smeten innan den stelnar. Vi rusade alltså in i sovrummet där Sienna sov sött, och insåg att vår form var för ljup och att hon faktiskt måste sitta upp för att få i handen. Halvhysteriska slet vi upp det sovande barnet och tryckte ner hennes hand i geggan. Sienna blev livrädd och började gråta och försökte slita åt sig handen, varpå vi med våld höll fast henne och försökte tala lugnande till henne i falsett. Efter 2 minuter när smeten hade stelnat var vi tre svettiga och ledsna varelser. Sienna tröstades med mat och jag och Kim lugnade oss med chips och dipp. Vi hade inte mycket hopp att det blev lyckat, men tre timmar senare skalade vi fram denna skapelse:
 
 
Inte fy skam, eller hur? Idag ska vi göra fotavtryck. Denna gången gör vi dock det när Sienna är mätt, glad och framförallt vaken.

Den första smaksensationen

Istället för smakportioner vid fyra månaders ålder ska man nu ge barnen smaksensationer. Dvs att de får en liten slick av vår mat när de visar intresse. Eftersom Sienna dräglade som en bulldog när jag käkade mina flingor la jag lite hallonfil på en sked och gav henne. Vips så hade hon slukat allt. Vadå slicka tänkte hon, ge hit hela skålen. Men det fick hon inte. Härligt att se att hon gillade det i alla fall. Nu avrundar vi frukosten med en powernap så här tio över åtta. Trevligt trevligt.

Stor liten flicka

Igår var vi på IKEA och inhandlade barnstol, bricka, stödkudde, och grod-tallrik. Allt i två uppsättningar, så vi har en stående hos min mamma när hon bjuder oss på mat och sitter barnvakt. Ingen baktanke där inte. Folk måste ha trott att jag och Kim inte bodde ihop när vi handlade två av allt. Eller att vi såg dubbelt och trodde att vi hade tvillingar. Sienna blev i alla fall väldigt nöjd med inköpen, och gillar stolen skarpt. Hon tycker själv att hon är en väldigt stor flicka. Här kommer en bild från premiärsittningen.
 
Jag har inte haft hjärta att berätta för henne att man inte kan flytta föremål med tankekraft. 
 
 
 

Pigg bebis, trött mamma

Inatt var ingen kul natt. Eller, nätter brukar ju inte precis vara roliga. Men inatt var inte en skön och avslappnad natt utan en jobbig en, då Sienna hellre ville vara uppe och leka än att sova. Hon tom skrattade högt när jag lyfte upp henne vid sex i morse. Tänk att vara så morgonpigg! Nu vilar hon dock medan jag är utmattad och allergisk. Var är rättvisan i det? Tur för henne att hon är söt i alla fall.

Foton i massor!

Igår fick vi hem en drös foton jag framkallat från dopet och Siennas första månader. I min iver lyckades jag dock framkalla 20 kopior i stället för 2 av vissa, men det får man stå ut med. Jag må vara kass på att laga mat, städa, baka och så vidare, men scrapbooking kan denna mamman i alla fall! Ett album med bilder från dopet är nu sprängfyllt och ska ges till sötnosen när hon fyller 18 år, med lite tips och goda råd från dopgästerna. Ett vanligt album är fyllt med sötbiler och kopior har delats upp i kuvert till min och Kims mamma. Och Kims moster. Och min syster. Och min låtsassyster. Och Kims farmor. Vadå jag tror att världen kretsar runt Sienna och att alla är lika intresserad av henne som jag? Nu väntar vi bara på förstoringen som ska ramas in och upp på väggen.

Passar på

Nu- mot passmyndigheten!

Never let me go

Jag har precis sett filmen Never let me go. Sjukt ruggig historia. Tror att jag kommer att få mardrömmar i natt. Jag pausade seriöst filmen var tionde minut för att springa in i sovrummet så jag kunde se om Sienna andades, eftersom filmen gav mig en sån obehagskänsla. Jag läste boken när jag var yngre, men jag tror inte att jag kopplade allt då. Kanske tur, för då hade jag väl haft mardrömmar då också. Räcker med en gång per historia.

Myskväll

Kim är på festivalen och kollar Hoffmeistro, så jag och Sienna har en myskväll ihop. Kvällsbad avklarat, och nu är det dags för mat och godnattsaga. Sen ska lillan sova och mamman äta godis och se på film. För fem år sedan hade det varit hemskt att sitta ensam en fredag och kränga, och nu är det en njutning. Mognad rocks!

Mindre korkad än vad man kan tro

Ha! Jag är inte så blåst som ni (och jag) trodde. Man kan inte lägga upp bilder på bloggen via den sortens mobil jag har. Segt, men mina hjärnceller sträcker lite stolt på sig.

Skofrossa

Det blev ett par dojor igår förresten (och godis!). Jag hittade låga reebook till halva priset på intersport. Överlycklig kastade jag fram ett par svarta till kassören och skuttade därifrån. När jag kom hem kom jag på att jag behöööööver ett par vita också. Och det var ju faktiskt halva priset. Och märkesskor håller längre. Osv osv. Min försörjare lät sig övertalas, och idag inhandlades ett par vita kompisar. Så nu kan jag fortsätta mitt "jag-är-mammaledig-och-har-ändå-tid-och-behöver-motion-och-hatar-att-parkera-och-bussar" gående.

Liten plattskalle

Idag var det mammaträff för andra gången på bvc. Jag vet att Siennas namn är rätt ovanligt, men Bill, Beppe och Doris-Lo? Det märks att ungarna har blivit större, för att chilla i famnen var ingen hit. Bill blev nedsläppt på golvet, fast jag tror inte att det var för att han gnällde utan för att mamman ville visa vad ungen går för. Han vände sig inte bara åt båda hållen, utan hasade omkring! Sienna var dock inte den som var den, utan när det var min tur att presentera oss visade hon upp sig genom att spy ner hela mig. Jag hade hellre sett att hon hasat.

Vikten var bra; 5670g, vilket är dubbelt hennes födelsevikt. Längre har hon också blivit... och tyvärr lite platthuvad. Hysterisk som jag är har jag inte låtit henne sova på en kudde eftersom jag läst att det kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd, och eftersom hennes favoritsyssla är just att sova har det lilla huvudet börjat ta stryk. Så numera får hon inte ligga på rygg när hon är vaken. Yikes! Hon hatar att ligga på mage, så bärselen lär växa fast permanent på min rygg.

Hösten är här!

Trots att det fortfarande är härligt varmt kan man känna hur hösten är på intågande. Det luktar annorlunda, känns härligare att andas och träden har börjat ändra färg. Jag älskar att vara mammaledig så man kan njuta av allt! Önskar dock att jag njöt av ett choklad just nu, men är sambon sund är jag sund. Ska trösta mig med ett skoinköp sen, hoppas jag.

Elak napp & elak pappa

Två gånger idag har Sienna gråtit. Det är ännu hemskare när hon gör det nu för tiden, för det kommer riktiga tårar. (=två gånger idag har Lisa gråtit.) Första gången var det när hon lekte med sin napp, och lyckades att både dra ut den ur munnen och sätta tillbaka den. Otroligt nöjd smällde hon igen sin lilla mun innan hon upptäckte att hon råkat få den bak och fram, och det mjuka tandköttet fick sig en omgång. Naaaaw! Hon såg helt chockad ut och hakan darrade och underläppen sköts ut innan krokodiltårna och gråten kom. Andra gången var av rädsla, då Kim la sig bakom henne och skrek. Han ville nog dubbelkolla hennes hörsel eller nåt. Den funkade fortfarande. Min lilla älskling blev livrädd!

Hisstrubbel

Idag tog jag och Tanja med oss våra småglin på babysång på festivalen. Hennes tvååring gillade det, och bebisen log och mös. Sienna bara blängde på mig och alla andra bebisar som om hon undrade vad vi hade innanför pannbenet. Inte mycket, kände jag när jag sjöng med till baka kaka för tredje gången.

Efter babysången skulle vi låna toaletterna på hansa. Närmare bestämt skötbordet, då Sienna fortsätter sin tradition att stinka ner festivalen. Toaletterna är på nedre plan, och det får bara plats en barnvagn per hiss, men som tur är så finns det tre hissar. Nu till dagens äventyr. Jag tog den första lediga hissen, tryckte på bottenvåningen och gick av när dörrarna öppnades. Och märkte att jag nu istället befann mig en våning upp. Nästa hiss var full, men tillslut dök en ledig upp. Den försökte kasta av mig på entreplan, men jag vägrade och hojtade argt till folk att jag skulle längre ner. När jag till sist kom ner kände jag mig rätt fåning och undrade vad Tanja skulle tro... Men hon var inte där. Precis då öppnas en ny hissdörr och Tanja störtar ut och skriker "du kan inte ana vilken konstig hisstur jag varit med om!". Jo.

4 månader

Idag blir Sienna fyra månader! Stor flicka som kan följa ljud, gripa saker och föra dem till munnen, och nästan rulla runt. Inte tillräckligt stor för att vara vaken hela dagarna, stå, gå eller sitta vid matbordet... vilket hon själv tror.

Strandhäng

Blev ett spontanbesök på stranden idag, med bebb och Josse. Kim dök också upp efter att han tränat, så jag och Sienna fick skjuts hem. Nice! Det var underbart väder, och två dopp klämdes in. Men vattnet på Ribban är ingen hit. Långgrunt och trist. Dessutom plaskade där omkring en äcklig manet idag. Skabbigare varelser får man leta efter!

Sienna posar!

Min lilla söta dotter gillar kameran.

Lauren

Nu har min lilla 18-åriga kusin i USA gift sig. Jag är ledsen för att jag inte kunde vara där, för att hon inte kommer till Sverige och för att jag är rädd för att hon inte är beredd på vuxenlivet. Men förhoppningsvis går allt bra. Och enligt facebook-bilderna var hon mycket vacker.

Blev inget dopp igår. Istället somnade jag vid tio. Sköööönt!

Festival

 
 
Idag var vi en liten sväng nere på festivalen. Sienna tog igen sin blöjtorka från igår, och stank ner omgivningen vid fyra tillfällen. Tack för den liksom! Jag hittade ett matstånd där jag kunde deala till mig en vegetarisk burrito utan ost och quorn och Kim fick sin Texasburgare. Tobbe och Matte var trogna folk-bortstötare så vi kom fram med vagnen, och vi fick alla munkar. Så på det stora hela var det en bra dag. Jag njöt till och med av den tropiska hettan, men svettlöken Kim och jeansbäraren Matte såg lite plågade ut. Det var tal om kvällsdopp innan, men nu kommer tröttheten smygande så vi får se.
 
 
 

Döv bebis?

Kim har läst att barn i Siennas ålder ska börja reagera på och vända sig mot ljud, något som hon inte gör. Han läste att man kunde testa deras hörsel genom att klappa bakom huvudet på dem, och kolla vad de gör. Sienna gör ingenting. Vi testade flera gånger, men utan reslutat. Sen lekte vi med henne utan att snacka och göra pipljud som vi brukar... och hon skrattade lika mycket som vanligt. Halvt hysteriskt började då Kim att skrika bakom det stackars barnet, som då blev livrädd. Jag var säker på att om Sienna inte var hörselskadad innan, så blev hon det nu. Tillslut bestämde vi oss för att låta det vara, och fråga på bvc istället. Sen somnade Sienna... då dök den brillianta planen upp att se hur hon reagerade på ljud i sömne. Kim tassade på tå in i sovrummet, lutade sig över Sienna, placerade händerna tre millimeter från nästippen... och knäppte med fingrarna. Hade hon varit katt hade hon hamnat i taket. Sienna är inte döv.

Strand

Dagen tillbringades på Ribban med modern och dottern. Jag blev röd, mamma brun och Sienna är lika blek som vanligt. Ser fram emot nästa sommar när man kan introducera sol, sand och vatten. Inser att hon ändå ska ha skyddsfaktor 50, men hon slipper ju heltäckande kläder. Och jag förstår att sanden mest kommer bli en kamp av "jag-vill-tvunget-stoppa-denna-stenen/nyckelpigan/glasspinnen-i-munnen" och "neeeej!", men det ska ändå bli kul att se henne leka. Havet kommer hon nog inte gilla nästa år, men det ska bli roligt att se hennes min. Som det är nu hatar hon stranden. Första gången hon var där var hon fem veckor och då fattade hon beslutet att det var pest! Det står hon fast vid. Idag orkade hon dock inte bråka om saken, utan sov bort problemen istället. Bra beslut tyckte jag som har en rolig bok.

Språkproblem

Igår var Sienna gnällig och på urtrist humör, så jag tänkte att hon kanske inte blev riktigt mätt vid senaste måltiden och erbjöd henne mer mat. Tjejen smaskade på och verkade nöjd, så jag antog att jag hade tolkat hennes signaler rätt. Efter maten brukar hon få ny blöja, så jag lyfte upp henne på axeln för att bära henne till skötbordet... Och då visade hon att jag misstolkat hennes gnäll. Spya på min rygg, min tröja, mina byxor, golvet, strumporna, babygymmet. (Men sina egna kläder höll hon rena, den lilla snobben.) Alltså var hon inte hungrig utan kelsjuk. Jaja, i ungefär hälften av gångerna gissar jag rätt. Tror jag. Hon spyr i alla fall inte ner mina strumpor varje dag.

Ett år

Idag är det exakt ett år sedan jag fick veta att jag var gravid. Jag kan inte skriva ett år sedan jag fick veta att jag skulle bli mamma, för det trodde jag inte på. Istället föreställde jag mig blodiga scener med missfall, oöverkomliga missbildningar, en förlossning där båda dog... Tack och lov gick det bra! Ett år av blod, svett och tårar. Eller inte; det var bara under förlossningen. Men av spya, kissprov, ryggont och halsbränna. Skönt att det är över! Men lätt värt det. Framförallt på dagar som igår, när ungen tjuter av skratt.

Vuxenkväll

Igår hade vi spelkväll här hemma. Med dricka till. Efter tre öl hade jag väldigt roligt. Så roligt att jag faktiskt inte kände för att dricka mer, då Sienna låg och sov i rummet bredvid. Men att sminka sig, klä upp sig, mingla med vuxna som festar.. det var guld värt! Jätteskönt att kunna släppa tanken på att man har en liten bebis. Men det var rätt mysigt att mingla med henne när alla hade stuckit ut. Dock var det inte lika mysigt i morse kl sju när hon ville upp och leka och jag bara sovit i 4,5 timmar. Vi kompromissade och lekte i sängen.

Walkabout

Vill skryta om dagens promenad som jag och Sienna tog tillsammans med Tanja och hennes små killar. Att vi gick extremt långsamt, pausade för att kolla hus, klappa grisar och käka wienerbröd spelar ingen roll. Vi började på Hyllie, gick till Lindeborg, sen Lindängen för att sist traska hit till Lorensborg. Jag tror att jag gjorde av med halva wienerbrödet, minst! Kanske till och med colan försvann.

Moment 22... typ

Även om min katt aldrig skulle få för sig att bada, låta sig duschas eller ens tvätta sig själv tillräckligt noggrant, så älskar hon att hoppa i badkaret när jag är klar. Problemet är att hon är smutsig -kanske inte så konstigt- och hela badkaret blir fullt av hår och sand. Eftersom det ser skabbigt ut sköljer jag bort det när hon lekt klart... Och då kommer kattfan rusande igen för att leka mer. Så kan vi hålla på ett tiotal gånger per dag, tills jag lyckas skölja badkaret medan hon sover.

Dopet

Här kommer en liten sammanfattning om dopet. Det hade varit ett bröllop före, så kyrkan var jättefint pyntad med blåa blommor. Prästen var förvirrad och lite högtravande, men han gjorde sitt jobb. Vid ett tillfälle sa han fel namn, men Sienna hämnades genom att smälla till kannan med dopvatten så det ekade i hela kyrkan. Frida, som var fadder, var för kort för att hålla Sienna när vattnet skulle skvättas på huvudet, men Kim tog raskt över. Ungen skrek hysteriskt vid ett tillfälle, men då fiskade min mamma fram en orange älg. Jag vet inte vem som blev gladast: prästen eller Sienna. Tillslut tröttnade sötnosen på det eviga snackandet och däckade i Kims mammas famn.

Vi hade hyrt församlingshemmet, där vi bjöd på pastasallad,dryck, tårta och kaffe. Jag tyckte inte salladen blev alls god, men folk sa i alla fall att den var det. De kan dock ha ljugit. Men en bra lögn. Tårtan var dock underbar! Sienna fick finfina presenter, och jag bara längtar till vi får en större lägenhet, så jag kan pynta hennes rum. Tack alla ni som var med och gjorde dagen så trevlig!

Dålig dag

Jag hade storslagna planer på att städa, tvätta, motionera, plugga arabiska (fråga inte) och skriva om dopet idag... Men ack vad jag bedrog mig. Ösregn, kasst internet och tremånaders-trots spräckte alla planer.

Varför vill ungen inte sova middag när hon är dödstrött?! Jag orkar inte med skrikandet längre. Hon sover jättebra på nätterna, äter bra, har inte mag- eller öronproblem. Tand på g kanske? Stackars liten i så fall, för hon är inte skicklig på att stoppa bitleksaker i munnen än. Mest hamnar de i ögat faktiskt. Tips på att få henne att somna när hon är trött på dagarna, någon?

Dagen före...

Nu har jag, Kim och Sienna installerat oss i gästlägenheten i Skanör. Vi frågade morfar om vi fick låna hans extrasovrum, vilket han missförstod och bokade en lägenhet till oss på området där han bor. Tackar! Vi ska bo här till söndag, så vi har gott om tid att förbereda inför dopet i morgon, och gott om tid att städa efteråt.

Just nu sover Sienna, och Kim är i Malmö och hämtar maten och min mamma. Sen ska vi börja pynta församlingshemmet (hoppas begravningsgästerna har försvunnit till dess!), och mingla med Lasse som kommer hit redan ikväll, och morfar. Än så länge är jag inte nervös för i morgon, men det kommer nog. Hoppas det blir lyckat! Får kanske ta ett morgondopp med mamma, för att komma i stämning.