50 shades of Grey

Igår var jag på bio med ett stort gäng tjejer/tanter. Vi såg 50 shades of Grey. Jag kan säga att jag mest var lättad för att filmen inte var lika vågad som boken, för då hade jag nog flytt fältet. Nu satt jag mest och rodnade. Och slumrade. Inte för att det är en film man somnar till, men för att jag är tröttare än en gnu nu för tiden. Så när de andra drog vidare för att käka och mingla stack jag vackert hem. Och tur var väl det, för där hittade jag en nerspydd sovande dotter och en sambo som inte märkt ett dugg. Som tur är har resten av natten varit spyfri, och nu är ungen lika pigg som vanligt.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0