lamadjur.blogg.se

Inför Siennas födelsedag beställde jag en underbart färgglad kalasklänning. Som inte hann komma. Så när den kom nu i veckan tänkte jag att hon kunde få den som en överraskning. Jag hängde in klänningen i garderoben, och Kim bad sedan ungen att lägga tillbaka ett par byxor där. Och så stod vi och smilade som två fåntrattar. Länge. Först svarade nämligen vår artiga femåring "varför ska jag göra allt i denna familjen?! Lägg tillbaka byxorna själv!" Men efter lite tålmodigt lirkande från Kims sida så la hon faktiskt tillbaka byxorna. Utan att se klänningen! Så där stod vi som idioter. Tillslut gav Kim upp och gick fram och pekade på den. Glad blev hon i alla fall. 

 

De senaste dagarna har varit lite röriga, sett ur ett barns perspektiv. Och ur mitt, för jag älskar ordning. Man kan säga att Julies sovvanor har varit sådär. I torsdags hängde vi på en lekplats efter dagis. Julie somnade på vägen hem, klockan 16:30, för natten. På fredagen sov ungarna hos sin farmor. Julie somnade klockan 21. I lördags var ungen astrött. Somnade 17:30. Igår firade vi Valborg hos vänner. Julie somnade klockan 23. För att vara en familj som älskar rutiner har vi följt det sådär. Men Julie kände att hon inte ville svika oss, så för att hålla oss på schemat har hon valt att vakna samma tid varje morgon. 5:30. Det har gjort dagarna minst sagt spännande, om man säger så. Nu ligger hon på soffan, och jag fasar för eftermiddagen. Kim ska på mff så mat och eftermiddagsundehållning samt nattning är på mig, jag är astrött, Sienna är trött och uttråkad. Och Julie är i princip medvetslös. Men de får inte somna, för de måste lägga sig tidigt ikväll för att klara morgondagens dagis. Önska oss lycka till!

 

Sienna var grym på att prata. Det är hon fortfarade. Med ett ordförråd som en.. betydligt äldre, och grammatik som nästan alltid är korrekt så är det många som blir imponerade. Men när hon var liten var det liksom extremt. Alla reagerade. På ett bra och lite läskigt sätt. Så därför har vi tänkt att Julie inte är så bra på att snacka. Hon var inte lika tidig som Sienna, och utmärkte sig inte heller bland jämnåriga. Förrän nu. Nu har det exploderat, och ungen snackar nonstop! Hon får till och med tyst på syrran ibland, vilket är en bedrift. Och hon är grym! Kan hur många ord som helst, och kör både tre- och fyraordsmeningar. Jag är omåttligt stolt! Och glad, för det är svinkul och underlättar verkligen vardagen. Nedan kommer en lista på saker Julie har sagt sedan vi kom hem från dagis. Inte allt hon sagt dock. Det hade blivit en roman. Med ett deppigt slut, för hon var inte laddad på att lägga sig.

 

Sienna hjälpa den

Jacka hjälpa den

Julie osså cykla

Julie osså bada

Julie osså äpple

Var e väska?

Vad e de?

Mamma sitta dä

Docka ligga dä

Var e Juli napp?

Mamma ta den dockan

Julie annan macka

Tuggummi till tack

 

Kanske inte imponerande för utomstående, men jag tycker att ungen är grym! Måste spela in det också, för det är så himla kul att se tillbaka på i framtiden. Hur jag vet det? Har inga filmer med Sienna när hon snackar, nämligen. 

 

• Fick hem förra sva-uppsatsen med posten. Tycker fortfarande att jag förtjänade ett vg, men nu vet jag i alla fall vad de har bedömt efter. Och jag tycker inte att skulden ligger hos mig. 
• Lyckades, med hjälp av mycket godis och min nya målarbok, genomlida två dryga sva-föreläsningar idag. Nu är de klara! En bok kvar att läsa, sedan är jag redo för hemtentan!
• Lön idag, vilket betyder att det är dags att betala räkningar.  Älskar att betala räkningar. Nåt med att flytta siffror som är otroligt tillfredsställande. 
• Julie har nu även skippat tupplurarna på dagis, och det går svinbra!
• Hann se ett avsnitt av nya serien- 13 reasons why- efter plugg och innan dagishämt. Not bad med lite chill.

Hittade en rolig lista hos Starbys, där man ska skriva bra saker om sig själv. Jag känner mig inte helt bekväm med att vara så positiv gällande mig själv (mest för att jag är trött och godissugen) så jag laddar upp lite genom att inleda med Jullan. Därefter kör vi Sienna, och om några dagar kanske jag kan vara nöjd med mig själv. Om jag har handlat choklad då. 

 

 

Fem saker jag är bra på: Äta! Leka koalaunge för att få kramar. Berätta precis allt jag ser hela tiden. Tigga tuggummi. Låtsas att mina ben är av gummi så att jag slipper gå. 

 

- Fem saker jag älskar med min kropp/utseende: Min gumpalalla- så jevvla kul när jag slår på den och Sienna skrattar. Min mage som kan ta emot all mat. Mina vackra tänder som kan tugga alla mat. Mina fötter. Mina fingrar som kan nå överallt.

 

 - Fem saker jag är stolt över: Att jag når upp till lampknappen. Att jag kan tvätta händerna själv. Att jag kan prata. Att jag kan cykla. Att jag kan (allt är relativt) tugga tuggummi. 

 

- Fem saker jag är tacksam över: Mina älskade dagisfröknar. Min gosiga mamma! Min roliga pappa! Min asballa syrra. Mina dockor aka älskade, älskade bebisar. 

 

Efter fyra dagars firande av ett stycke femåring är jag helt slut. Sienna är nog snäppet tröttare, och Julie- som håller på att sluta med tupplurar- ska vi inte tala om, men fokus på mig här. Vi har firat Sienna hemma, varit på simhall, haft kalas på Busfabriken och haft kalas för släkt här hemma. Ungen är supernöjd och tacksam och jag är asglad att hon fick så fina och SMÅ presenter. Vi slipper alltså flytta för att få plats. Skönt det. Vad som inte är skönt är att jag har ignorerat plugg i fyra dagar. Ligger kanske inte efter, men jag gillar marginal. Och börjar bli nervös för kvaliteten både på examensarbetet och SVA. Fick besked om att jag på förra delkursen på SVA fick ett g. Inser att jag borde bli glad över det och gå vidare, men jag var helt säker på att jag skulle få vg. Jag var liksom supernöjd och kände att jag satte uppsatsen, och den var bara värd 3 hp. Och så får jag g! Vad händer då med examensarbetet som är värt 15 hp och som jag känner att jag kommer få g på? Trist om det blir underkänt liksom. I så fall kan jag inte börja jobba i höst. Den suger. Så nu ska jag ta tag i mitt liv och satsa lite extra på den. Och läsa SVA-litteraturen lite extra noggrant. Imorgon då. Med nu menar jag imorgon. Nu nu ska jag övertala Kim att se Veep med mig och käka kaka. Innan jag lägger mig kl 20.

 

 

Välling?

Nä Julie, du får vänta lite. Klockan är bara 17:15.

Zzzzzz...

 

Jahapp. Men egentligen, vad trodde jag? Stökig natt, tre timmar på simhallen, hänga med och storhandla och sedan leka medan mamman städar. Med bara 5 minuters tupplur innanför bältet. Håller tummarna att koman håller i sig hela natten! För jag är också sliten...

 

Min älskade, älskade stora tjej fyller fem år idag! Som vanligt- kan inte fatta det, tiden går så fort, ändå känns det som att hon alltid funnits osv osv. Men förutom alla- ack så sanna- floskler, så känns det helt underbart. Jag har en stor, stolt, stark, självständig och lycklig liten flicka. Hon är otroligt vacker, otroligt bestämd, helt fantastiskt smart, smidig, företagssam och beslutsam. Är inte helt säker på att hon är en snäll och bra vän, men hon har många kompisar och hon är fullt medveten om andras känslor. Hon älskar mig och sin pappa och sin lillasyster, och resten av släkten. Hennes idoler är kusin Zandra och min kusin Macie. Väger ca 17 kg, är ca 105 cm lång. Älskar att spela spel, rita, pyssla. Gillar att se på My Litte Pony och filmer på surfplattan. Älskar Vaiana och Trolls. Kan nästan simma. Kan läsa och skriva. Är duktig på matte. Sover mellan ca 19:30-7:00. 

 

Gjorde en intervju med henne, precis som förra året, för att kunna jämföra.

 

 5 eller 15? Min lilla älskling.

Har tre långa onlineföreläsningar kvar på på sista sva-kursen denna termin. De hade varit otroligt intressanta, om det inte varit för att jag redan kan deras innehåll. Handlar nämligen om genrepedagogik och cirkelmodellen, något som jag både läst mycket om och jobbat med när jag faktiskt jobbade som lärare. Men jag vågar ändå inte missa föreläsningarna, för på de andra två kurserna har tentorna haft specifika frågor från föreläsningar. Troligtvis kommer de även på denna ha en eller två frågor som man måste ha sett just exakt dessa föreläsningar för att kunna svara på. Förra föreläsningen genomled jag genom att spela wordfeud på mobilen samtidigt. För nästa har jag gått ett steg längre- jag har köpt en målarbok. Man lyssnar aktivt, men somnar inte av uttråkning. Perfekt! Nu gäller det bara att gömma den för Sienna. 

 

Sienna är rätt laddad på att snart fylla år. Hon har under de senaste veckorna räknat ner dagarna, och har tjatat både hemma och på dagis. Hon har även, till min förtvivlan, börjat attackera människor som vi inte känner. Kunder i mataffärer, grannar, folk vi möter när vi är ute. Hennes förväntningar har varit skyhöga, och vi har fått skala ner dem lite. Istället för tårta på sängen på torsdagsmorgon ska hon få blåsa ut ljuset i sin macka. Hon får inte stanna längre på dagis för att "få dela ut frukten", men hon får gå dit istället för att hänga med familjen på Skånes djurpark (då skippar vi också det). Dagen efter måste hon dock vara ledig och följa med oss till simhallen. Hon får ha sitt kalas på Busfabriken, men istället för att bjuda ALLA kompisar fick hon välja tre från dagis, medan jag valde tre andra. Och hennes syrra måste få joina. På söndagen firar vi inte med alla vi känner, utan med familjen. Det blir inte tårtkalas, utan en enkel brunch med kakor. Men jag tror nog att hon blir rätt nöjd ändå. Jag och Kim har köpt Elsa och Anna gosedjur, Labyrithspel och 3 läseböcker. Dessutom är en Trolls-klänning påväg, men tyvärr hinner den nog inte fram. Två dagar kvar. Jag räknar också ner. Räknar ner till att slippa nedräkningen. 

 

Mamma, kan du sätta upp mitt hår i en ny hästsvans? 

Varför funkar inte den du har?

Mitt hår känns inte så stabilt. 

 

Strax är påskhelgen över. Jag längtar lite. Dels för att kunna sätta barnen på sockerdetox, men också för att jag äntligen får kasta påskriset. Jag satte det nämligen i vatten, så så att det slog ut. Jag är allergisk mot påskris. Underbart. Jag är allergisk mot julgranar också, men dem måste man liksom ha i vatten till skillnad från påskriset. Sienna har haft rätt starka känslor denna påsk. Socker, vilket har gjort att hon antingen är suuuperglad eller superarg, en massa nya leksaker, lek med släkt och polare och häng med oss. Julie har mest gått omkring och varit hungrig (seriöst, vad är det med den ungens mage?) och lekt med sina älskade dockor.  Varje dag tar hon en stund och går iväg på en avancerad docklek. Sjukt sött. Och skönt. Och jag och Kim har chillat och ölat och blivit bjudna på middagar av familj och vänner. Not bad. Men det ska som sagt bli skönt att komma tillbaka till verkligheten. Och förhoppningsvis ska jag jobba extra ett par dagar de kommande veckorna. Behöver lite stimulans. 

 

Glad påsk!

 

 Från två busungar som idag har fått:

Min lilla lilla bebis börjar bli stor! Hon är snart 22 månader, snackar som en 2,5-åring, bossar som en fjortonåring och är envis som en åsna. Underbart! Förutom envisheten då. Idag satt hon i flera minuter och lekte och pysslade med sina dockor. Bäddade ner dem och klappade dem och sa godnatt. Ursött! Och när vi satt och väntade på maten sjöng Julie- i blinka lilla stjärnamelodi- Julie äta köttbullar. Dessutom är hon mycket känslig. Hon har liksom inte riktigt vuxit ifrån det där stadiet när man lär sig vems känslor är vems, och tjuter konstant när vi läser "sorgliga" böcker. Brås på mig då med andra ord. På tal om det- jag såg filmen Lion igår. Fantastisk! Se den!

 

 

 

 

 

Hade en jättebra uppsats-skrivdag idag. En dag då det känns som att jag faktiskt ska klara av helvetesuppsatsen, till skillad från de dagarna då den suger, jag suger, mitt liv suger och allt är helt värdelöst. Man kan säga att jag är lite ambivalent när det gäller skrivandet. Och att det påverkar humöret lite. Men idag gick det alltså bra, så när jag upptäckte att Sienna och Julie inte fått vara utomhus på dagis gick jag villigt med på att låta dem stanna en stund och leka på gården. Sedan tog det dock lite tid att få med dem därifrån. Och lite tid att cykla hem. För att inte tala om tiden att gå över vår gård. Vid ett tillfälle tänkte jag ge upp och helt enkelt sätta mig på en bänk om vänta på att Kim kom hem. Då hade Sienna påbörjat en lek som gick ut på att hon gick sakta, sakta, saaaakta som en gammal gubbe, och Julie fiskat upp sin dagiskudde, som jag tagit med hem för att tvätta, och lagt sig ner för att sova. Men med lite lurande och lockande fick jag dem att hoppa i vattenpölar närmare och närmare ingången, där jag tillslut kunde håva in dem. Nu är de badade och Tyra redo- gissa på vilkas dagis det spelades in?- medan jag sitter och njuter av uppsatsbedriften och av vetskapen att Kim handlat en påse lösgodis till ikväll. 

 

Julie var alltså sur igår. Och med sur menar jag rasande. Varför? Önskar att jag visste. Allt var lugnt till ca 18, när de satt ombytta till pyjamas i soffan och jag gick för att värma välling. Jag hade lovat Sienna en kvällsmacka, men kunde inte ge henne den för att Julie fick ett raserianfall när jag kom gående med vällingflaskan. Hon skrek inte precis sammanhängande ord, men kontentan var ungefär att hon inte ville ha välling, napp, snutte, sova, fast hon egentligen ville ha välling, snutte napp och sova. Kaos. Sienna tjatade, Julie gallskrek och hasade sig omkring på golvet.. baklänges. Genom alla rum. Oavsett vad jag gjorde. En paus när jag la henne i sängen, men så gav jag henne snutten- när hon bad om den- och ramaskriket började om. Jag fick panik och tänkte att det är i alla fall bättre med ett nöjt barn och gav den svältande Sienna sin macka, medan Julie hasade in bakom soffan. Julie såg dock mackan- och blev lugn som en filbunke. Macka? Ja, vill du också ha en? Det ville hon, och satte sig nöjt och glatt i soffan. Jag förstår inte mina barn. Julie har tröttnat på korv och har mig veterligen aldrig smakat knäcke. Ändå var det bristen på just den mackan som hennes raserianfall berodde på?

 

• Min käre fader har i några år sparat mynt, som han bad mig att växla in och sätta in på hans konto. Med några mynt menar jag drygt 8000kr. Vilket väger bly. Så idag har jag cyklat runt till två banker samt två myntväxlings-ställen, och har blivit av med eländet. Sjukt drygt, men det positiva är att det nu är överstökat! Det har liksom hängt som ett sjok över en, och nu slipper jag tänka på det mer!
• Det går väldans bra på SVA-kursen, och jag ligger bra till tidsmässigt.
• Är tacksam varje morgon när jag lämnar ungarna. Aldrig skrik, gnäll eller bråk.
• De är tysta och ligger i sina sängar. Efter denna kvällen är det fantastiskt.
• Jag och Kim har beställt hem små My little Pony till ungarnas påskägg, och jag vet att de kommer bli superglada!

Häromdagen fick Sienna en Vaiana-pysseltidning. Jag hjälpte henne med det mesta, men sedan var jag tvungen att gå mer i tvätten- och bad henne att försöka själv. Det var på en sida där man skulle kasta om bokstäverna för att bilda de olika filmkaraktärernas namn. Hon klarade ett par, men sedan gav hon upp och skrev istället något på pappret. Sin första mening någonsin. Såååå sött! Och skånskt...

 

Bråk man kan ha med en knappt två år gammal tjej, redan innan sju på morgonen. Hon säger att hon är hungrig, jag ifrågasätter det då hon fick en flaska välling kl 4 på natten. Hon blir vansinnig. Hon ber om puffar. Hon får puffar. Hon blir skitsur. Hon vill ha flingor. Hon får flingor. Helt fel! Måste ha annan skål. Får annan skål. Vansinnig. Hon vill ha puffar i den skålen. 

 

Jag orkar inte detta än. Vill ha kaffe och 3 minuters chill först.