lamadjur.blogg.se

Jullan är ju som jag tidigare nämnt rädd för några saker. Har gjort en liten lista äver hennes rädslor, mest för att det är roligt att ha i framtiden. Julie är alltså rädd för:

 

• Fåglar
• Elefant-pussel
• Utklädningsmasker
• Insekter
• Spindlar
• Dammsugaren
• Andra höga ljud
• Att vara ensam i ett rum
• Mörker
• Pottan
• Hissdörren

Fyllde år igår. 32. Har knappt kommit över att jag passerat 30-strecket, men har redan börjat noja för 40. Hur kan folk vara chill med att bli äldre? Jag hatar det! Jag hinner inte med allt jag vill! Men ångest å sidan så hade jag en bra födelsedag. Alla utvecklingssamtal gick bra. Puh! Och några elever hade snokat upp min födelsedag och gav mig choklad och ett lamakort. Så sött! Fick även en lamahandduk skickad av Tiff. Gillar när folk har det temat. Hehe. På kvällen krängde jag och ungarna prinsesstårta, medan Kim tjurade för att han hatar marsipan. Han gav mig dock presenter ändå. Idag hade jag ytterligare 2 utvecklingssamtal. Gick bra de med. Förutom att jag är 32 men känner mig mer jämngammal med eleverna än deras föräldrar... som jag i ärlighetens namn är nästan lika gammal som. Kunde vållat problem med auktoriteten om jag inte hade varit så förtjust i att undervisa och älskat regler så mycket som jag gör. Som det är nu är jag gärna barnslig, men gud nåde den unge som inte gör vad hen ska. Jag undrar om jag kommer fortsätta känna mig som 20 när jag är 40, 50, 60? Känner mig till och med som 20 när jag umgås med 20-åringar... fast då känns de som 12. Åh well, nu har jag ett år på mig att bearbeta min ålder, så nu ska jag försöka tagga ner. Fredag imorgon. Då väntar Disney on Ice!

 

Sitter och planerar semestern. Är man bortskämd om man tycker att sju veckor är för lite semester? Hehehe. Har även upptäckt att jag är ledig några extradagar i maj. Inte helt fel att vara lärare, alltså. Ska försöka att komma ihåg denna positiva tanke efter onsdag, när jag har 6 stycken utveckingssamtal på 3 timmar. Tur att man serveras tårta och paket på kvällen. Kommer vara zooooombie. Men, för att återgå till bra saker- lov igen om fem veckor. Vårterminen är rätt nice.

 

Denna helgen har tillbringats på SPA. Jag fick det i julklapp av Kim. Not bad. Älskar upplevelsepresenter! Eftersom Kim fyller år i en astråkig månad- november- funderar jag på om inte han också önskar sig något liknande i höst. Vi checkade in igår, kastade oss i en varm pool... och gick inte upp på tre timmar. Typ. Kim hämtade vätskepåfyllnad till oss några gånger och jag kastade mig i den 4:a gradiga utepoolen två gånger, men i övrigt lekte vi blötdjur. Efter allt badande tog vi en dusch och fixade till oss, promenerade bort till en restaurang och käkade god middag, och gick sedan tillbaka till hotellet. Och somnade. En njutning som enbart småbarnsföräldrar kan relatera till. Inledde dagen med frukost, ett litet poolbad och sedan körde vi hem igen. Så skönt! Och så skönt att inte plugga! Ingen stress alls när vi kom hem igen. Nu ska barn nattas, och sedan är det Bron. Rätt nice helg om man säger så.

 

När Sienna var bebis var en av mina största rädslor att hon skulle sätta i halsen och kvävas. Jag var hysterisk när hon skulle börja med riktig mat, och alla leksaker kollades nooooga! Nötter fick hon inte smaka förrän jag fick veta att mamma gett henne det i smyg i åratal. Det har blivit lite bätte. Jag blir fortfarande panikslagen vid anblick av popcorn och när Julie vid fem månders ålder tyckte att hon skulle äta samma mat som Sienna gick jag en hjärt- och lungräddningkurs.. men jag har blivit bättre. Vilket är tur. Sienna tuggar nämligen på ALLT! Ni vet en sån som alla har haft i sin klass i grundskolan, som bet på pennor, tröjsnören.. tröjan? Det är Sienna. Leksaker rekommenderade för 3 + på grund av smådelar passar inte för min äldsta dotter. Givetvis får hon ha dem... men jag gillar det inte. Och hon biter och tuggar och jag vet inte hur många barbieskor som gnagts sönder. På bvc upptäckte de detta för ett par år sedan och berättade helt krasst för mig att vissa aldrig växer ifrån att utforska med munnen, och att Sienna nog är en sån. Jahapp. Så nu har jag tagit tag i mig själv och köpt en bitleksak till ungen. Inte en för hundar eller bebisar, utan en för barn som Sienna. Och ungen älskar den! Lagom till skolan ska den kompletteras med tuggpennor. Tugghalsband vågar jag inte.. då är jag rädd att hon kvävs av det genom strypning när hon klättrar. #hönsmamma Men ett steg på vägen i alla fall. Och om någon- Kim- tycker att Sienna ser fånig ut med sin bitleksak (för det gör hon), så är det inget mot hur galen man ser ut när man tuggar på sin tröja. Så bitleksaker it is. 

 

Idag var alltså ungarna med på jobb. Det gick helt okej. Sienna trodde som vanligt att hon var 13 år och var kaxig och bossade runt, medan eleverna flinade och lät henne hållas. Hon fick även vara ute och leka med dem själv, varpå hon började beskriva dem som "mina kompisar". Julie, å andra sidan, förvandlades till en minkkrage och ringlade sig runt min hals. Tyvärr var hon inte lika stillsam som en död mink, utan tyckte det var jättelämpligt att placera Snutte i ansiktet på mig lite då och då. Mitt framför alla. Medan jag hade högläsning. Åh well. Eleverna skötte det superbra, och jag tror att det är nyttigt både för mina småtroll att se vad mitt jobb innebär och betyder, samt för eleverna att se att jag inte bara är lärare utan även människa och mamma. Nu är det snart sovdags, och imorgon är det spaaaaa för mig och Kim. Mysigt. 

 

Ser ut som att två stycken vilddjur kommer att joina mig på jobb på fredag. Dagis saknar personal då, eftersom en av pedagogerna hemskt nog gick bort på lovet, och bad de föräldrar som kunde att hålla sina barn hemma. Jag har en kort dag, eleverna har tjatat, en lektion är utbytt mot reflektion med min egen klass och jag har en timmes komptid.. kan gå. Håll tummarna för trevliga lamaungar! 

 

• Jag och ungarna har haft ett härligt jullov!
• Är laddad för att träffa eleverna igen imorgon
• Pluggpaus inledd! Skönt!!!
• Har massa roligt att se fram emot i vår
• Skidor om 2,5 månad!

Snart dags för Julies 2,5 års koll på bvc. I kallelsen stod det att man skulle fylla i en informationsblankett. Den var dock inte medskickad, så när jag ringde bvc för att byta tid så passade jag på att fråga vad den innehöll. Man skulle svara på barnets språkliga kunskaper. Jag svarade att jag inte behövde fylla i något papper. Why? Julie är asgrym på att prata. Jag må vara partisk, men att ungen kan snacka vet jag. För skojs skull räknade jag och Kim ord idag, när jag berättat för honom om blanketten. 11 ord i rad, utan problem. Sweet. Det roliga är att hon inte använder bindeord, vilket måste förvirra det för mindre vana lyssnare. "Jag gick dit pappa inte skrämma mig jag inte bli rädd" betyder alltså "jag gick dit så att pappa inte skulle skrämma mig så att jag inte skulle bli rädd". Eller "det var min granne kom gav mig godis i hissen" (snäll granne, inte creepy. Men varför utelämnar ungen ordet som?). Kul är det i alla fall. Det roliga med småttingar som kan prata är att de kan berätta hur småttingar tänker. Och småttingar är inte kloka någonstans. Mindre roligt är när de snor föräldrarnas språkvanor, och skriker "Jävla mössa!!" när den är svårpåtaglig i hallen. Fast jag kan säga att jag och Sienna bröt ihop!

 

Under jullovet skulle vi få Julie att 1. Sluta med blöja 2. Sluta med napp. Hon har fortfarande napp. Hon har fortfarande blöja (jag oooorkar inte! Hon vill inte ens mutas med godis, och jag är rädd att hon får problem med nåt på insidan när hon ständigt håller sig). Förutom dessa saker som inte precis blev framsteg har hon återinfört tupplurar, och somnar därmed aldrig på kvällarna! Och vi har beställt en ny vagn till henne. Hon är 2,5 år. Och vi har två skruttiga vagnar till henne som borde hålla ett tag till. Sienna slutade med vagn när hon var åtta månader (då kunde ungen inte ens gå! Rätt dryg period). Men till Jullan aka koalababyn räcker inte två skruttiga vagnar. Hon kommer att vilja bli buren tills hon är 15 år- kanske i samma veva som hon slutar med blöjan?- och det orkar inte min rygg. Så en ny vagn fick det bli. De gamla kastas innan de trillar itu. Jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta lovets framsteg, mer än att.. de finns inte. Men min nappsuttande lilla blöjunge är superrolig och helknäpp och överlycklig för sin nya vagn. Det blir nog bra tillslut.

 

Jag älskar att läsa. Hade som mål att läsa 100 böcker (skönlitterära, skolböckerna räknas inte) detta året, vilket jag trodde att jag skulle klara utan problem. Gick sådär om man säger så. Läste 48 stycken. Men jag borde vara nöjd med det, då jag knappt haft någon fritid alls med plugg + plugg första halvåret, och sedan jobb + plugg. Och ett par stycken ungar som man gärna vill hänga med ibland. Så egentligen är jag nöjd, och har taggat ner min läshybris lite. Målet för 2018 är alltså inte 100, utan istället att läsa minst 49 stycken. I denna takt når jag hundra per år när jag är runt 80. Känns ändå rimligt. 

 

På lille julafton har vi som tradition att inleda julen med uppesittarkväll hos min syster. I år var första året min mamma var med. Det gick sådär för henne. Min syrra hade nämligen satsat och bestämt att de skulle ha två lotter var. Och min mamma är inte den mest stresståliga av tanter, om man säger så. Efter en stund kände hon dock att hon började få koll på läget, och utbrast glatt "nu kan jag detta! När ska vi skrapa nästa ruta?". Tyvärr menade hon inte spel 2. Hon menade att hon bara ringat in siffrorna på de översta fem raderna... och missat de understa 10- på två lotter. Naw! Tror vi får öva lite extra inför nästa jul. Och kanske satsa på en lott var då. 

 

Julies pott-träning är verkligen en följetong. Hon har gått från att gilla att kissa i pottan, till att blöta ner 3 par byxor per timme, till att kunna hålla sig i sju timmar (?!), till att numera ÄLSKA sin blöja. What to do? Min moder och Kim hävdar att ungen inte är redo. Jag tänker att om man kan hålla sig i sju timmar så är man mer än redo. Hon är bara lat och mesig. Och det lär hon vara resten av livet. Så för att ungen ska bli blöjfri innan hon flyttar hemifrån har jag tagit saken i egna händer- en muta varje gång hon kissat på pottan. Alla småpaket (som lockade henne från början) är slut, men hon var ändå inte så laddad på dem. Istället finns det en sak som lockar mer... godis! Kim är inte överförtjust i att jag mutar knubbsälen med godis, men jag är inte sugen på att byta blöja på en femåring i framtiden så nu kör vi på mitt sätt. I smyg. Jag har gömt godiset i badrumsskåpet och ger Julie en björn varje gång hon kissat på pottan. Målet är att hon klarar det till förskolan börjar på måndag. Vore nice! Undra om man kan skicka med ett par tablettaskar till förskolan?

 

• Att det fortfarande är loooov!
• Att jag i princip är klar med sista hemtemtan (innan paus på en termin)
• Att jag fyndade böcker idag- har precis läst en från pärm till pärm (tips! Läs Anna McParlins böcker!)
• Att mina ungar är helknäppa och asroliga
• Skidsemester om två månader!!!

Igår var det nyår! Vi firade hos kompisar som bor 100 meter bort. Lyxen i det är oslagbar. Flera gånger under kvällen muttrade vi att det var fantastiskt att vi hade så nära hem. Glädjen i det klådde till och med att värden är en kock, och att man alltså dreglade medan man åt maten. Medan man åt. Ett annat par hade med sig småsmällare till alla ungarna. Och de var dessutom roligt sällskap. Det enda jag saknade var sällskapsspel, men det kom jag inte på förrän idag. I så fall hade jag ju kunnat föreslå nåt. Ska försöka minnas det till nästa nyår. Idag har jag och ungarna försökt vara utomhus en stund, men regnet och blåsten gjorde lekstunden sådär mysig. Vi stack istället hem och spelade 78 brädspel (kanske då jag insåg att det hade varit kul med vuxenvarianten igår?). Vi har även krängt pizza och chillat framför tvn. Inte en helt fel dag, efter en inte helt fel nyår. Älskar den livsfasen jag är i just nu. Även om jag gärna hade varit 29 år medan jag varit i den. 

Gott nytt år!

 

 

 

Nyår började med en storfrukost. Vi var nämligen på bröllop igår. Där var sådär mycket mat... men desto mer dricka. Kändes som att både jag och Kim behövde lite fett och salt på morgonen för att ladda upp inför resten av dagen. Men det var lätt värt det, för jag hade hur trevligt som helst igår. Och ungarna hade svinball! Många barn som alla var äldre än mina småttingar, och alla lekte tillsammans. Sweet! Det var Kims morbror som gifte sig, så på nåt sätt var dessutom de flesta av ungarna släkt. Rätt kul att se. Dagen består av lek och stim, innan vi klockan 17 ska traska över gården för att fira nyår med två andra par och deras totalt fyra barn. Ska bli mycket trevligt! 

 

Ett under har skett- jag är uttråkad! Har inte varit med om detta sedan i somras. Jag är utvilad, har redan badat, har läst massor den senaste veckan, har umgåtts med barnen, såg en film med Kim igår. Tentan är skriven, inget måste fixas. Borde städa, men orkar inte att ta tag i det; inte för att jag är trött, utan för att det är så förbannat tråkigt. Nu känns det ju inte superkul att vara uttråkad, för man har ingenting kul att göra, men jag vet att min kropp riktigt njuter. Tre dagar smockade med aktiviteter väntar, sen ytterligare en veckas ledigt. Sweeeeeeet! 

 

Dagen hat bestått av shopping. Jag skulle handla skor till bröllop och nyår. Var finns alla fina stövlar eller stövletter, undrar jag? Har letat i snart tre veckor i alla möjliga butiker, och hittar inget jag tycker om. Kim skulle handla en skjorta. Ungarna behövde strumpbyxor. Ungarna fick stumpbyxor. Kim hittade ingen skjorta. Jag slet i ren panik till mig ett par skor på HM, av alla ställen. Förutom det fick ungarna inneskor, tröjor, byxor, kjolar, en tramsig batteridriven hund, nya mössor... när de föll för varsin vacker- men lite ute?- tomteklänning gav jag och Kim upp. Ni betalar detta själv, deklarerade vi och rotade fram deras julklappspengar. Svinnöjda handlade de tomteklänningarna, men Sienna konstaterade kallt att hon minsann inte tänkte betala sin fina t-shirt jag stod och höll i. Tyckte jag att hon skulle ha den fick jag pröjsa, annars kunde det vara. Hon fick den. Ungen är en hård förhandlare. Nu är kläderna inhängda, jag har pluggat klart för idag, Kim har somnat på soffan och ungarna är nattade. Kanske ska unna mig ett bad och en bok? Eller så kan man lägga sig innan klockan 20 idag igen. Skulle ju inte vara första gången, om man säger så. Älskar lov!

 

Hemligt syskonmöte på Jysk

 

Vi tar vår ledighet på största möjliga allvar: 

Julie sov sammanlagt 13 timmar i natt, med lite pauser för att hosta och kräva varm mjölk.

Jag sov 12 timmar, med pauser för att servera mjölk och smsa fest-Kim.

Sienna sov 14 timmar. Ostört. Sjukt chill.