I'm alive, men bitter
Jag lever och mår bra. Det gör Kim och barnen också. Förutom just nu, för Sienna har feber och Julie är grymt besviken över att hon fick puffar och inte flingor till mellanmål. Och hon måste dessutom blanda dem med filen själv! Drama på hög nivå. Men i övrigt mår vi alltså bra. Anledningen till att jag inte har bloggat är att jag inte har haft tid, eller lust. Det är så mycket annat som ska göras med jobb, hem, barn, motion och så lite spanska och böcker och serier på det. Dessutom har jag blivit så bitter att jag inte har något kul att säga. Inte bitter på livet, men på jobb. Som tar ganska mycket tid i anspråk. Och jag får ångest av att öppna jobbdatorn, ifall föräldrar skickat gnällmejl (har mycket curlade elever). Alltså skriver jag här via mobil, vilket inte är strålande för fantasin. Det går liksom för långsamt och är för omständigt. Så jag tänker att jag ger upp bloggen, eller tar en paus och återkommer om Kim tar sitt förnuft till fånga och ger mig ett barn till. Mammaledighet och knäppa småttingar känns som något som skulle få fart på skaparlusten. Till dess- adios!
