lamadjur.blogg.se

Jag sov 11 timmar inatt. Sienna somnade för 14,5 h sedan och snarkar fortfarande. Hörs henne snarkningar ut? Nej. Kan jag möjligtvis ha smitit in i hennes rum trots att Kim sagt att jag inte skulle, för att kolla om hon fortfarande andras? Japp. Vi är helt utpumpade från helgen. Film och spelkväll med Tobbe i fredags. Inte så mycket spelkväll för Siennas del; hon däckade mitt under Rio 2. Bröllop för mig och Kim i lördags, medan Sienna hade mormorbuskväll. Lite sömn natten till söndagen, och sedan mest ett vakuum där jag och Kim försökte hålla oss vakna medan vi försökte få Sienna att sova middag, och Sienna försökte hålla sig vaken för att kunna hålla oss vakna. Detta med hjälp av psykbryt och skrikanfall och väldigt många "NEEJ, JAG VILL INTE!". Vid 18 igår däckade hon. Vid 20 igår däckade jag. Vid 04 inatt däckade KIm. Han reagerar inte riktigt likadant på sömnbrist som vi andra. Bröllopet var i alla fall underbart kul, trots att det visade sig att brudparet redan hade varit gifta i två månader. Snopet. Det bästa var dock anledningen: de insåg att de inte skulle hinna få nya pass annars, och de redan bokat en resa i sina nya namn. Alltså smyggifte de sig lite diskret för två månader sedan, och förnyade sina löften väldigt praktfullt i lördags. Så tack för att vi fick komma på bröllop 2, och stort grattis till Cornelia och Daniel!

 

 

 

Sienna har gjort mig stolt med mig själv två gånger idag. 1. Hon visste inte vad McDonalds var- vilket jag hade som mål innan jag skaffade barn (att mina ungar inte ska känna till snabbmat) och är en av de FÅ grejerna jag faktiskt lyckats hålla även sedan jag fick barn. 2. Hon gillade inte McD maten! (vilket jag givetvis tolkar som att hon får mycket godare mat hemma aka jag lagar godare mat än McD).

 

Jag och Kim blev tipsade om mobilspelet Plague inc i helgen. Jag blev genast besatt, och spelade varenda ledig minut. Kim blev också rätt knäpp, och satt och läste tips online. Sedan hittade han en fusksida. Alltså, en sida där det stod exakt hur man skulle göra för att klara det. Och vi kunde inte låta bli att testa. Så det gjorde vi. Och klarade spelet. Och nu då? Jag kan inte låta bli att känna lite som man hade känt om man öppnat alla julklappar den 22:a december. Jag har liksom blivit snuvad på hela grejen. Och det värsta är att jag inte har någon att klandra förutom mig själv! Sjukt bitter och besviken.

 

• Jag njuter fortfarande av att ha skrivit på kontraktet. Och över att jag fick 3500 kr i löneförhöjning, plus 10 % utökad arbetstid. Så nu kommer jag att jobba 80% istället för 69%. Trevligt!
• Vi har haft en underbar utomhusdag idag, och Sienna har rastats av ordentligt.
• Vi besökte Gränden för första gången i år, och Kims mamma bjöd oss alla på lunch.
• I helgen är det dags för Corres bröllop, och både jag och Kim har haft kläderna klara sedan länge.
• På antagning.se har mina statusar ändrats från "handläggning pågår"  till "behörig", så nu har jag i alla fall chans att komma in på det jag vill.

Idag har vi varit så effektiva att jag nästan ryser av stolthet. Jag och Sienna började till exempel dagen med att tvätta klockan 07! Det är inte fy skam. Och händer verkligen inte var dag. Efter fyra timmars tvätt veckohandlade vi. Därefter mötte jag upp Thilde och norpade åt mig hennes ungar medan hon gick på lägenhetsvisning (tre gator bort- håll tummarna!!!) och tog hem dem för att mingla lite med Sienna. Sedan dök även Thilde upp för lite mingel. Då somnade Kim. Han har en tendens att göra det när hon är på besök, och jag vet inte om vi- eller mest hon?- ska bli förolämpade eller lättade för vi kan verkligen snacka ostört. När de stack drog jag med mig Sienna bort till mitt jobb för att skriva på lite papper... jag har nämligen fått anställning nästa termin också! Och nu har vi bara ätit och busat och lagt en av oss. Resterande familjemedlemmar ska njuta av säsongens första Falling skies och True blood. Mycket effektiv dag. Men jag kan inte låta bli att drömma om lite sol också...

 

 

 

Nu har jag läst klart första boken i min bokbeställning. Och jag är helt förstörd. "Handle with care" av Jodi Picoult handlar om en liten flicka med en sjukdom som gör att hon lätt bryter ben i kroppen. Och då familjen inte riktigt har råd med allt som krävs för att ha hand om ett sånt barn stämmer de barnmorskan i hopp om att få pengar, men motiveringen att barnmorskan borde ha upptäckt "felet" på barnet så att de hunnit abortera bort henne. Men de älskar ju flickan! Och barnmorskan är dessutom mammans bästa vän. Och i familjen finns även en mycket bortglömd och ledsen storasyster. Allt detta var kul att läsa och spännande och intressant, och jag sträckläste boken. Och sen kom jag till slutet. Och nu är jag helt jäkla förstörd och vill bara gräva ner mig. Jag veeeet att den inte är sann, men huuuuuur kan det bli såååååå? Buuuhhuuuuu! En liten hint? Det är samma författare som till boken "Allt för min syster", som även släppts som film.

Väskorna är packade, och snart drar denna galna familj till Hällevik för sedvanligt midsommarfirande med en massa Jossar. Sienna är i extas och värmer upp sin hund i väntan på mötet med mopsen Heman. Jag fasar mest för att där är en bebis. Någon i vår familj är nämligen otroligt bebissugen. Och det är inte jag. Eller Kim...

 

Hann inte riktigt med att skriva en tisdagslista igår, så det får bli en onsdagslista idag istället.

 

• Har haft en trevlig dag på stranden, där jag och Kim seriöst hann slappa ett tag eftersom Siennas 10-åriga kusin Zandra var med och agerade barnvakt.
• Sienna har blivit underbart bra på att borsta tänderna, och gapar villigt och stort två gånger om dagen.
• Jag hade en mycket trevlig Möllankväll med kollegor igår.
• Sienna har börjat med fantasilekar och är svinball och dessutom duktig på att roa sig själv.
• Hela sommaren är framför oss!

Jag har precis varit på bilbesiktning. Jag kan inte riktigt känna att det är mitt område. Dels kör jag som en kratta, dels hittar jag inte någonstans och dels är det inte min bil. Men det är ju VM på tv. Och då kan liksom inte Kim slita sig. Och för att jag skulle göra detta för honom tog han dagens alla fyra tvättrundor. Så det var lätt värt det! Genom en noggrann genomgång av min sambo Kim GPS:en Persson (som inkluderade alla svängar inklusive den ut från garaget) hittade jag dit. Genom att ha drillat mig om hur jag skulle hanterade det när jag kom dit (stanna vid streck, in och anmäl, vänta på att ditt reg-nummer ska dyka upp, kör in) lyckades jag sköta mig utan att göra några pinsamma missar. Och genom att ha betalat i förskott slapp jag till och med rota i min väska efter min plånbok för att i panik inse att kortet är i mobilfodralet och sedan inte hitta mobilen och be dem ringa den... och upptäcka att den ligger i min ficka. Kan ha hänt. Dock inte idag. Allt gick alltså bra, förutom att jag blev av med bilnyckeln ett kort tag efter att jag stannat vid strecket men innan jag körde in i mitt bås, vilket resulterade i att jag kom fram stressad, skakig och illröd i huvudet. Men det å andra sidan ledde till att besiktningsmännen var sjukt trevliga mot mig och vi diskuterade Game of Thrones under hela kollen. Och vår lilla bil skötte sig också fint och gick igenom utan anmärkningar. Yey för det!

När jag hämtade Sienna från dagis i torsdags diskuterade jag och en av pedagogerna barns pratande. Vi kom fram till att Sienna älskar att snacka, och jag nämnde att jag fasar för "frågeåldern", när de frågar saker varannan minut. Jag tror att Sienna tjuvlyssnade, för sedan dess har det inte gått många stunder mellan frågorna.

"Vem är det?" (det är grannen, tyst med dig)

"Vad heter hon?" (jag har ingen aning om vad hunden som gick över gatan för tio minuter sedan heter)

"Vad är det?" (det är majs. Du äter det flera gånger i veckan. Du vet vad det är.)

 

Nu fasar jag istället för när frågeordet varför kommer. Varför heter hunden Bella? (Skjut mig?)

 

Första dagen på ledigheten började på topp! Föröl här hemma med några kompisar medan Siennas farmor satt och byggde lego med henne på rummet. (Lyx! Är det så folk med au pairs har det?) Sedan Möllan med god mat-laxplanka. Jag dreglar fortfarande när jag tänker på den), massor av öl och trevligt sällskap, som dessutom bara växte och växte. Och hem när puben stängde. Inte lika kul i morse när Sienna var uppe efter att vi fått tre timmars sömn. Hon hade dessutom bara sovit nio timmar själv, och var helt slut och mycket gnällig. Men efter en tidig powernap för oss alla tre redde även det upp sig. Mycket bra start på lovet!

 

Ungarna är avvinkade och kramade och jag bombaderad med blommor, dagisfröknarna avtackade med varsin flaska vin (sorry för spoilern, Samuel) och sommarlovet har nu officiellt börjat! Jag är så till mig att jag känner mig lite som en kalv på grönbete. Så vad ska då jag, Sienna och Kim hitta på under våra nio veckor tillsammans?

 

• Midsommar i en stuga i Hällevik tillsammans med kompisar
• Tosselilla
• Övernattningar i Skanör med min mamma
• Bröllop (för kompisar)
• Besök på Ystad djurpark
• Förhoppningsvis Tivolibesök (utan Sienna, lite ego får man vara)
• Kanske camping vid Luhrsjön
• Öldrickande (Inte för Siennas del, så mycket)
• Möjligtvis en litenliten restresa
• En herrans massa strandbesök

Imorgon är det sommarlov. Detta gör tydligen inte bara oss lärare nostalgiska, utan eleverna också. I alla fall mina ungar, för idag har varit en enda lång ömhetsbetygelse. Tusen frågor om huruvida jag stannar nästa termin eller inte, något som jag inte får svara på. Gulliga lappar, söta kommentarer och en massa kramar. En unge berättade att på en annan skola läste barnen boken vi jobbat med redan i trean, varpå jag förklarade att de ju inte kunnat så mycket när de började fyran och därför var tvugna att hålla sig till årskurs-fyra-boken. Jo, svarade flickan, det förstår jag. Men om vi haft dig från början hade vi ju kunnat så mycket mer. Tur att vi fick chansen att ha dig nu på mellanstadiet! Nämen tack så mycket. Jag ska bara gå och bryta ihop här i ett hörn.Typ. Ett par av de bråkigaste eleverna har i smyg kommit fram och sagt att de hoppas att jag stannar i femman också. Och den blygaste frågade sista lektionen om jag skulle vara kvar. Tänk att små bråkiga elvaåringar kan göra en så himla lycklig! Om det bara fanns ett sätt att visa vilken betydelse deras ord och gester har. Och hur mycket de alla är värda. Att de alla kan påverka och att de gör en skillnad. Jag önskar att jag kunde visa dem exakt hur mycket de betyder för mig.

 

• Orange is the new black har börjat igen!
• Sommarvädret. Jag bara njuter och njuter och njuter.
• Jag hann träffa min kompis Tiff en stund medan hon var nere i Skåne.
• Kim och Sienna har roligare ihop för varje dag som går, och jag ser hur mycket de älskar varandra.
• Vi har en hel sommar framför oss!

En diskussion mellan mig och Sienna.

 

"Kom nu, Snuttan, dags att gå in."

"Inte snuttan. Sienna. Där snutte." Håller demonstrativt upp sin snutte som hon burit på. Jomenvisst..

 

Trots en underbar helg har jag inte kunnat berätta om den förrän nu. Anledningen till det är att jag inte har kunnat lyfta mina armar tillräckligt långt för att nå tangentbordet. Efter en trevlig fredag i Folkets park med Thilde och Kim (tjejkim, inte sambokim... fast han var också med. Och Kims sambo. Inte jag då, utan Glenn. Den ni!) avslutade vi kvällen med ett besök på en pizzeria. Tanken var att vi skulle inviga Gränden för i år, men då det var en röd dag kände de att det var bättre att ha stängt. Jag tycker bestämt att de kände fel. Men vi fick i alla fall mat i trevligt sällskap. I alla fall, anledningen till de begränsade armrörelserna kommer från lördagen, då det var Möhippa för min kompis Cornelia som ska gifta sig om tre veckor. Dagen började med frukost hos henne, sedan Military training i 75 minuter, lunch och sedan bastuflottsåkning i Ystad, för att rundas av med middag hos Madde. Inte var det vare sig bastandet eller ätandet (eller drickandet, för den delen) som har gjort mig så ynklig och svag, utan givetvis träningspasset. Underbart roligt och för första gången sedan jag gick på ridning hade jag roligt medan jag tränade. Haken? Mina muskler hade inte lika roligt utan blev snarare chockade över att väckas från sitt sedvanliga soffhäng, och har därför gnällt sedan dess. Jag har seriöst knappt kunnat gå. Men det får det vara värt, för en riktigt rolig dag var det, och den kommer jag att kunna leva på länge! Nästan så att man själv blir sugen på att gifta sig, bara för att få ha en möhippa. Fast det är kanske inte hållbart i längden?

De senaste dagarnas småskurar har lockat fram en herrans massa sniglar. Jag som är lite småkrypsrädd och har viss snigelfobi tycker att detta är sådär kul. Sienna däremot, tycker att detta är störtkul! Hon ska plocka upp och leka och prata med varenda litet blötdjur hon får syn på. Dessutom ska hon sjunga för dem. Antingen sin egen lilla remix Lilla snigel sitter fast, eller lilla snigel akta dig. Jag vet inte vilken av versionerna som gör mig mest nervös. Möjligtvis om hon kommit på en "lilla snigel, smakar gott!", så hade varit snäppet värre. Det är inte bara det att hon pratar med sniglarna, hon pratar också OM dem. Och det är inte sniglal (i asiatisk style har hon ersatt alla R med L), utan det är lilla snigel akta dig, som det heter. "Titta mamma, en liten lilla snigel akta dig!" "Mamma, dä ä en lilla snigel akta sig på tlaktoln!"  "Lilla snigel akta dig sitter fast!" "Mamma, jag kan inte ta loss lilla snigel akta dig!"

 

Nej, Sienna, det beror på att det är en bult.

 

Idag var det utvecklingsamtal på dagis. De sa inte mycket vi inte kände igen. Social, framåt, utåtriktad. Duktig med språket och på att klättra. Kan skilja på rätt och fel... men gör ibland fel bara för att få uppmärksamhet. Vill ha mycket uppmärksamhet. Vill stå i centrum. Kan inte vänta på sin tur. Tror att hela världen cirkulerar runt henne, typ. Jodå, vi vet allt detta. Vi vet bara inte hur vi ska lösa det. Köpa en hundvalp? De nämnde även att Sienna pratar (TJATAR) mycket om sin mormor. "Det verkar vara en favoritperson?" Haha, jo, att säga något annat vore ren och skär lögn. Jag och Kim hamnar på fjärde och femte plats på Siennas favoritpersonslista. Efter mormor, Samuel och Giiisen.

 

 

 

• Sienna vaknade inte under natten till idag, utan sov 14 timmar!
• Hon var frisk nog att gå till dagis (vi trodde att tröttheten berodde på analkande sjukdom)
• Snart sommarlov!
• Rektorn verkar kämpa för att jag ska få stanna nästa läsår
• Veckans tvättpass avklarat

Sienna har tillbringat hela dagen hos min mamma. Inte för att dagis var stängt eller så, utan bara för att de ville busa. And busa they have. Jag hann inte ens träffa ungen, för hon somnade i bilen på vägen hem och har sovit som en stock sedan dess. Ett tag tänkte jag och Kim väcka henne för att få i henne mat och ta på pyjamas, men Sienna råvägrade. Så vi lyfte helt kallt in henne i sängen, och där har hon sovit sedan 16:30. Nu undrar jag lite om hon kommer att få en lååååång och skön natts sömn, eller om hon vaknar vid midnatt och anser att hon har sovit klart? Väntar med spänning! Och lite fasa..

 

När andra säger att det kliar i shoppingfingret har jag en känsla av att de inte menar riktigt samma sak som jag; mitt klifinger är nämligen direkt länkat till adlibris pocketböcker. Älskar pocketböcker! De är små, lätta att ha med sig.. och de är BÖCKER! Om jag hade haft tid hade jag lätt läst en om dagen. Så många spännande berättelser! Men eftersom Kim ska ha semester samtidigt som jag har "lov" (vi kallar det så trots att jag är helt och fullt arbetslös under ett par månader) så känns det lite oschysst och orimligt att läsa en bok om dagen. För att inte tala om att Sienna kanske hade tyckt att ideén var sådär. Om vi inte läser hennes älskade Lejonkungenbok, vill säga. Den kan man läsa MINST en gång om dagen, anser hon. I alla fall, så har jag nu klickat hem sommarens beställning. Den nya av Khaled Hosseini, två Jodi Picoult och fortättningen på Sarenbrants 36 veckor. Längtar!