lamadjur.blogg.se

• Det underbara vädret! Jag vet att det är liiiiite tjötigt nu, men jag njuter verkligen av det varenda minut. Önskar att jag bodde i ett land med varmare klimat, så att man hade det så här i fler månader.
• Min nya mobil har kommit. Sony Z2. Jag fattar inte ett smack av den än, men nu när den är här har jag i alla fall en större chans att lära mig.
• Hela lägenheten är storstädad. Jag och Kim hade skjutit på det så länge att lättnaden av att få det rent var större än ansträngningen att städa. #latajäklar
• Sienna är nu uppe i lika många problemfria läggningar som de hon går tillbaka upp. Och inte ens då gör hon det många gånger.
• Trots motigheter på jobb (seriöst, vad är det för feeeel på ena klassen? De är inte kloka nånstans.) känner jag mer och mer att jag trivs som lärare.

Jag har hittat- eller, kanske mest snott ideén från en på instagram, men ändå- de mest underbara rosetterna på HM! De är fina, festliga och dessutom har de en stor klämma som fästanordning, som håller ordning till och med på Siennas ostyriga burr! Är helt kär. Synd bara att hon fortfarande inte kan ha klämmor på dagis, eftersom de försvinner varenda gång.

 

Efter en dag fylld av massa ärenden och inget utnyttjande alls av solskenet, kände jag och Kim oss lite grillsugna på eftermiddagen. Sällskap vore kul, tänkte vi. Men först blev vi dissade av Kims mamma, som inte ville grilla för att det blåste för mycket. Och sen blev vi dissade av min mamma, som skulle grilla men inte ville ha med oss! Så då bestämde vi oss för att gilla läget och drog ner på bakgården bara vi tre. Rätt skönt eftersom Sienna ändå var så trött att hon knappt kunde stå på benen. Vi var nämligen barnvakter till mina kusiner igår, och Sienna däckade inte förrän klockan 22- fyra timmar efter läggdags! Grillningen blev god och ungen fick leka av sig lite i sitt trötta rus. Och jag och Kim satt i t-shirt och shorts! Nu har tröttisen däckat och jag ska slänga mig i ett välförtjänt bad. Och så ser vi fram emot lika mycket sol imorgon!

 

Jag har hittat en ny favoritlekplats. Där är trevliga leksaker, gummitäckt mark, en massa bänkar och det bästa; den har inget som skuggar och där är vindstilla! Alla soliga dagar händer jag och Sienna alltså där . Idag i bara t-shirt! Brevid denna lekplats finns en liten nallestaty, som Sienna har förälskat sig i. Av de 90 minuterna vi spenderade på lekplatsen i morse var hon vid nallens sida 80 av dem. Och när vi skulle gå fick jag slita henne därifrån medan hon skrek efter honom. (Japp, det är en hane. Jag har bestämt det, eftersom han ser ut som en han.) Det var visserligen hemskt skönt att hon hittade honom, för hon lekte helt själv utan att behöva bekräfta med mig hela tiden, så jag kunde ligga på en bänk i närheten och sola... men vid ett tillfälle hörde jag hur hon sa till honom "jag älskar dig". Alltså, va?? Inte ens "Sienna älska nallen", utan hon riktade sig personligen till honom. Vad är det för ett jäkla sätt? Om jag är avundsjuk på en staty? I allra högsta grad. Jag är även avundsjuk på mommo, Bubba, Samuel och baddockan, eftersom hon älskar dem med. Men värst är ändå nallen, eftersom hon sa det direkt till honom. Så nu vet jag inte riktigt vad jag känner för lekplatsen. Visserligen är det skönt med sol, men hur kul är det att bli bräckt av en staty?

 

Igår kväll bestämde sig Sienna för att koka kaffe. Det blev havrekaffe, med hjälp av puffar. Sjukt nöjd var någon.

 

De senaste dagarna har jag och Sienna haft det rätt lugnt och skönt här hemma. Kim har nämligen jobbat över en del. Och eftersom jag inte har två personer att röja upp efter låter jag Sienna härja ganska fritt. Ja, dels eftersom jag inte har två att röja upp efter och dels eftersom vi har en läsplatte- och tv-fri vecka, om jag ska vara ärlig. Det är rätt svårt att hålla henne lugn samtidigt som man nekar till Frozen. Att vi skulle ha en läsplatte- och tv-fri vecka bestämde Kim i söndags. Tajming när han inte kommer att vara här på eftermiddagarna, kan man tycka. Men hittintills har det gått bra. Igår möblerade ungen om lagom till middagen. Först ville hon ha sin lilla stol att sitta på när hon åt.

 

• SOOOL! Vår och varmt och det till och med luktar sommar!
• Sienna var uppe och kollade läget vid fyra inatt, men när hon upptäckte att jag och Kim sov gick hon själv tillbaka in till sin säng och la sig och somnade om. Nice! Dessutom får det mig att tro att det är ljuset som gör att hon har lite svårt att komma till ro på kvällarna och som gör att hon vaknar tidigare på morgonen, och att det faktiskt inte har så mycket med den nya sängen att göra.
• Bara åtta veckor kvar till sommarlovet!
• Jag har ännu inte börjat stressa upp mig inför ovissheten angående hösten- hoppas jag kan fortsätta ta det lugnt tills jag vet mer om jobb eller skola.
• Sienna fick beröm på dagis för att hon hade kunnat berätta både om sina födelsedagspresenter och om gästerna på kalaset.

Sienna snackar väldigt bra för sin ålder. Men det är vissa bebissaker hon inte riktigt kan släppa. Ett tag var det "dadoda" som hon tjatade om, vilket vi efter ett långt tag upptäckte betydde varsågod, och hon använde det där vanliga människor brukar dra till med ett "tack". Sedan var där en liten awkward period när "Nulla", "Fitta" och "Jöka"  ältades, men som tack och lov har ersatts av snurra, Frida och röka (typ. R går fortfarande inte. Så kanske mer snujja, Fiida och öka). Nu är det Mapp och Välaa hon håller fast vid för kund och fosterland. Mapp är logiskt nog napp, men inte alls logiskt när man tänker på att ungen faktiskt kan säga bokstaven N utan problem. Dessutom blir det extra jobbigt för henne, eftersom hon inte kan få ihop stavelserna Ap och Mapp, och då måste pausa när hon ska berätta något om sin apnapp (en napp med en bild på en apa på). Vilken hon pratar väldigt ofta om. Välaa är lejon. Hon kan säga lejon, om man ber henne säga efter en, men hon tror bestämt att det stora ståtliga djuret heter Välaa. "Titta mamma, Lejonkungen! Dä Simba. Söt Välaa." Vi ser alltså på Lejonkungen vilket hon kan säga utan problem, men i Lejonkungen springer där omkring en flock Väla-ar. Jahapp. Jag älskar logiken. Men sött är det!

 

Idag fyller världens bästa lilla Busmus två år. Dagen har firat på Skånes Djurpark, och därefter med lite grillning i Pildammssparken. Och efter gårdagens familjefest kan vi nog konstatera att ungen har haft en lyckad födelsedagshelg. Här kommer en liten lista på hur Siennas vanor och kunskaper vid sin två-årsdag.

• Springer, hoppar och klättrar satan- kallas Tarzan på dagis.
• Älskar mormor, baddockan och förskolläraren Samuel- vilket hon villigt säger. Nickar dock jakande när man bedjande frågar om hon älskar mamma och pappa med.
• Har fram till för två veckor sedan sovit 13 timmar/natt samt 1 timmes tupplur om dagen. Sedan fick hon stor säng. Nu är det cirka 11 timmar/natt, och bara ibland på dagen. Mycket skrikig och gnällig unge är resultatet.
• Kan "räkna" till fem.
• Kan handalfabetet till E.
• Har ingen jäkla aning om någon färg, utan chansar alltid på gul.
• Är ett litet matvrak, men älskar syltmackor, korv, köttbullar, hamburgare och pizza.
• Favoritnallen är Giiisen. Älskar även sina nappar. Just nu är Ap-nappen favoriten.
• Pratar non-stop från det hon vaknar på morgonen, och är väldigt duktig för sin ålder. Är uppe i åtta-ords-meningar... som vi lyckats räkna. Tror dock att hon kan mer och även sätter ihop flera meningar.
• Är mest mammig.
• Är busig och har humor. Älskar att skämta.
• Är väldigt ego och låter ofta som fiskmåsarna i Hitta Nemo; "Min, min, min!". Även när det inte är hennes saker.
• Vill hemskt gärna ha en egen cykel, men är för kort.
• Pottvägrar.
• Älskar djur.
• Älskar att "gäva" i sandlådan.
• ÄLSKAR filmen Frozen, och vill gärna se den flera gånger om dagen. Åker vi bil vill hon höra Frozen-låtarna i bilen. Kan hela handlingen utantill och har börjat säga ett par fraser på engelska från den.

 

Vi ska strax ha kalas för Sienna, och min halvdöve morfar ringde precis för att fråga om adressen. Kramersvägen, skrek jag. Framm- vadå, ylade han. Kramers, med K- som i KATT! Hramers som i hatt? Nej, KKKKKÅÅÅÅ. Som i Krrrrronor! Jaha, men då vet jag, svarade han. Tillåt mig att tvivla. Han har varit här innan, vilket talar för att han hittar rätt. Dock är han 83 år, vilket inte talar för samma sak. Trettio sekunder efter vårt samtal tog Sienna upp sin leksaksmobil och "ringde" mormor. "Hej mommo! Sienna ha töja på. Katt-töja. KATT! Kkkkkkaaatt! Okej, mommo säga puss. Puss hej!" Har en vag känsla av att någon tjuvlyssnade på mitt och morfars samtal och tolkade det på sitt sätt. Snart kommer i alla fall både mormor och gammelmorfar och en hög med andra släktingar. Ska bli jättetrevligt! Till skillnad från förra året då jag låg helt däckad och snyftade vid detta laget, eftersom jag natten innan vaknat lite lätt matförgiftad. Så Kim fick springa omkring som en galning och fixa all mat, min mamma fick ta Sienna och jag fick mest försöka ta mig samman. Gick bra, men jag har inget minne av hennes ettårskalas. Hoppas på trevligare stämning i år!

 

GLAD PÅSK ALLA!

 

Min mobil håller på att dö. Den visar bara svarta rutor istället för bilder, den hänger sig titt som tätt och ibland tappar den både täckning och internet flera timmar i sträck. När jag blev uppringd av en telefonförsäljare ( i dubbel betydelse! haha. ha.) för ett par månader sedan sa han att detta skulle börja hända snart då min telefon var gammal, men jag trodde att han bara snackade en massa strunt eftersom han ville sälja på mig en ny, så jag tackade nej till hans erbjudande. Sedan beställde dock Kim en ny, och jag blev lite avundsjuk och slog till på en jag också. Snacka om att det var i rättan tid! Den ska komma om två veckor, och vid det laget har jag väl tur om ringfunktionen finns kvar.

 

Natten till idag var lugn, och jag känner mig lite tryggare. Att vi dessutom barnsäkrat balkongdörren gör ju livet lite enklare. Nu ska jag bara förlika mig med att ha en unge som ibland ränner omrking på nätterna. Övning inför tonårslivet. Hennes envishet på kvällarna, nattliga aktiviteter och tidiga morgnar har dock satt sitt spår-idag somnade hon innan lunchen! Hon var med mig hos frisören, kom hem och lekte med läspplattan medan jag värmde upp lite rester till lunch, och när jag sen gick för att hämta henne låg hon i in säng. Och snarkade högt. Dessutom vaknade hon inte av sig själv, utan jag fick väcka henne två timmar senare så att vi hann njuta lite av solen! Känns dock som att det var 1,5 timmar för lång tupplur, för nu råvägrar ungen att somna igen. Giv mig styrka. Eller tips på hur jag ska göra.

 

Idag har jag påskpyntat. Jag blev mycket nöjd.

 

• Det är snart lördag och därmed kalasdags för Sienna.
• I en nybyggd byggnad bredvid oss har de installerat bland annat en MVC. Som tar bokningar online och skrev ut nya p-piller till mig idag utan klydd!
• Imorgon ska jag äntligen klippa mitt slitna hår.
• Sienna sov två timmar ute i friska luften idag.
• Sienna var hysterisk och betedde sig som ett rabiesdrabbat djur inne på ica tidigare, för att hon inte fick köpa chokladbollar (och var trött och lite stressad). Då gick ett par fram till Kim och sa "visst är det en härlig ålder? haha. Men stå ut, det blir bättre!". Skönt, för Kim hade precis bestämt sig för att ta med Sienna till en läkare för att kolla upp ungen. Nu fick jag backup som sa att det inte är något fel på henne... hon är bara 2.

Inatt vaknade jag klockan 01:30 av små tassande barnfötter. Sienna som vill in och sova med oss, tänkte jag först. Sienna som springer omkring i den kolsvarta lägenheten och leker mitt i natten, insåg jag sen. Jahapp. Vad gör man då? Hon störde ju inte oss, och vi har typ barnsäkrat. Men det är lite svårt att somna om när man vet att ens tvååring är uppe och härjar. Och hur barnsäkrat är egentligen barnsäkrat, om ungen är ensam i flera timmar? Vi hade till exempel vassa knivar i vasken som väntade på sin tur i diskmaskinen. Och hon kan ju faktiskt öppna balkongdörren om hon drar fram en pall, och tänk om hon låser sig ute där? Eller ännu värre, får för sig att klättra på räcket och trillar? Jag stod inte ut utan gick upp efter 30 minuter. Då satt Sienna och lekte med sin bondgård i sitt rum, med full belysning på. Hon var inte det minsta trött, utan ville leka. Jag tog med henne till min säng så att hon kunde ligga där och chilla. Och ungen somnade... efter tre timmar! Hur är det möjligt att man faktiskt kan vakna och vara redo att gå upp klockan 01 på natten? Som tur var tog hon sovmorgon i morse, och sedan en två timmar lång powernap i barnvagnen. Men nu är jag lite fundersam. Brukar hon vara vaken på nätterna och leka? Jag har ju faktiskt vid ett tillfälle innan reagerat på att handtaget på hennes rumsdörr inte var som jag hade lämnat det. Har jag missat det vid fler tillfällen? Och vad ska vi göra nu? Barnsäkra den jäkla balkongdörren, givetvis, men förutom det. Man kan ju inte tvinga någon att sova. Och om hon inte stör oss gör hon ju inget fel. Men jag blir orolig!

 

Då vädret inte har tillåtit utemingel idag, har vi kört någon form av öppen förskola här hemma. Visserligen bara med fyra barn, varav en inte kan gå än, men det kändes som betydligt fler. Redan klockan åtta imorse slog vi upp portarna för Benjamin och Fabian och deras moder, och klockan 14 joinade Charlie med sin mamma. Mycket trevligt, och mycket stimmigt! Sienna har visat sig från sin absolut sämsta sida, och jag börjar undra om det är någon sorts jävulsunge jag fått på halsen. Hon beter sig lite som barnen i Village of the damned, och det känns ju inte sådär strålande. Bråk och stök med alla leksaker, och mitt i allt sprang Sienna omkring som en vettvilling och skrek "MIN!" hysteriskt samtidigt som hon knuffade och slet i alla hon kom åt. Men lite kladdkaka och kaffe hann i alla fall vi vuxna få i oss, och lite trevligt snack hann det bli idag också. Tack för sällskapet! Detta görs gärna om i sommar. Och tills dess ska jag försöka ha uppfostrat min unge.

 

Hela dagen idag och halva imorgon är Kim på Ven och cyklar med jobb. Jag har en vag aning om att cyklar är kodord för dricker, för redan klockan åtta i morse dök första ölfotot upp. Oavsett vad de gör så är jag i alla fall gräsänka. Och jag kan säga att jag inte lider nämnvärd av det. Bil till och från jobb imorse, vilket gjorde att jag slapp både regn och "det stora cykelbråket" med Bus. Det brukar vi nämligen ha varje dag, då hon hatar att åka cykel och jag vill hinna hem inom tre timmar från hämtning. Därefter rester till middag, sedan lite lek med Bus och ett bad tillsammans, och nu sitter jag här medan hon pratar med sig själv i sängen. Eller kanske med Giiisen. Snart blir det Greys och en påse Reisen med kolafyllning. Sedan tror jag att jag somnar. Inte mig emot, för både morgondagen och resten av veckan är fylld med en massa roligheter, och då vill jag köra en blandning av att vara utvilad och morgonpigg. Det känns som att Bus och jag kommer ha en underbar vecka! Och när hon kommer tillbaka till dagis nästa tisdag är det som en lycklig tvååring som ska firas även där. Så stort!

 

Idag har vi haft partiledardebatt i skolan. Ungarna har övat satan, och jag har offrat blod, svett och tårar. Blod då jag klippte mig i fingret, svett då en massa folk i en liten lokal gärna orsakar detta och tårar då jag är helt slut och dessutom rätt stolt över mina elever. Efter en massa tramsande igår och ett uselt genomrep idag var vi osäkra på om vi (dom) skulle klara det, men det gick långt över förväntan! En massa föräldrar dök upp, och de två tolkar vi hade beställt kom. Visserligen hörde de inte ett ord av vad ungarna sa, och kunde således inte översätta ett skvatt, men det är ju lite tanken som räknas. Barnen var jättestolta och jättenöjda, och de flesta av dem var dessutom jättefinklädda och fullsprutade med parfym. Mycket lyckad dag. Lite nervös är jag dock inför morgondagen, när alla spänningar har släppt och påsklovsstimmet har börjat sätta in. Mina kollegor kommer nämligen inte vara i skolan... och där finns ingen vikarie. Yihaa Lisa ensam med två helgalna klasser på speed.

Igår hade vi ett litet... tillbakasteg (?) när det kommer till nattningen. Sienna gick nämligen upp ur sin säng ungefär 100 gånger under två timmars tid. Jag och Kim var rätt knäckta. Det ser inte mycket bättre ut idag, för hon har redan varit uppe två gånger. Urtrist är det. Men jag känner att jag kommer att somna om jag lägger mig bredvid henne, och jag vet att Kim kommer att göra det, så det känns inte som ett bra alternativ. Ska vi fortsätta kämpa? Eller lägga ungen två timmar senare så att hon är astrött? Eller ge upp och bänka oss bredvid henne? Min önskan är att ta ner spjälsängen från vinden igen, men det känns grymt elakt för ungen älskar ju sin nya säng. Synd bara att hon inte ligger kvar i den.

 

• Det är vååår! Trots regn var det liksom varmt när man cyklade till jobb idag.
• Sienna har så kul på dagis och älskar sina dagiskompisar. Tre barn kom samtidigt idag, och det var bara skratt och bus för hela slanten.
• Ungarna i skolan ska ha redovisning på torsdag kväll, men har inte lämnat lappar om föräldrar ska komma. Så jag satte mig och ringde runt idag, och ALLA fick komma och skulle få sällskap av minst en familjemedlem.
• Det viskas lite om att rektorn ska försöka behålla mig nästa termin också.
• Snart är det påsklov, med en massa roligheter inplanerade!

Jag vill gärna tro att Sienna är smart. Hon har humor, vilket jag tycker tyder på intelligens. Hon är hemskt duktig på att prata. Hon är viljestark till tusen. Hon har ett minne som en jäkla elefant. Hon älskar böcker (det måste ju vara ett bra tecken). Allt tyder liksom på att det är en smart unge jag och Kim fått. Sen ser man en sån här bild...

 

I fredags gick det sådär med att få Sienna att ligga ner i sin nya säng. Hon var uppe och sprang i nästan en timme, medan jag och Kim ledde tillbaka henne utan att snacka med henne, alá Supernanny-style. Ett tag tänkte vi ge upp- då ungen satt igång och spelat blockflöjt på sitt rum- men vi höll ut och hon somnade tillslut. På natten var hon uppe en gång och traskade in på vårt rum, men efter två tillbakaledningar fattade hon budskapet. Morgonen var dock värst; hon kom in till oss redan 06 (annars brukar hon på helgerna sitta och leka i sin säng till 8:30), utan en tanke på att vare sig somna om eller roa sig själv. Så det får vi nog öva på. Igår kväll gick det betydligt bättre. Mest på grund av att vi var bortbjudna på middag hos Corre och Daniel, och inte var hemma förrän vid midnatt. Då hade Sienna redan sovit i två timmar, och brydde sig inte det minsta om var hon placerades så länge nappen och Grisen var bredvid henne. Och på grund av sin uthållighet igår var hon astrött och sov till 8 i morse. Så det kan vi inte klaga på. Tuppluren som pågår just nu gick också bra- fyra inledningar sen fattade damen att vi menade allvar. Håller tummarna att det går fortare än en timme ikväll, för Kim har lovat mig chips.

 

Sienna har precis fått en ny säng. Den hon skulle få när hon fyllde år, närmare bestämt. Men när vi köpte den förra veckan blev vi lite sugna på att se hur den såg ut, och efter att vi köpt täcken och kuddar igår var det kört; vi bara var tvugna att bygga ihop den. Tyvärr var det inte lika lätt att gömma den sen (se instagram- lamadjur) så idag fick vi ge den till henne i en tidigt födelsedagspresent. Det är inte så att hon vet när hon fyller år ändå. Och lyckan kommer ändå att göras när hon har all sin släkt samlad och får äta tårta, så då struntar hon väl i om hon får en säng mer eller mindre. Vi har precis lagt henne i den nya sängen, så snart är det moment of truth; kommer hon att somna i den, eller traska upp 1000 gånger och bråka? Håll tummarna för det förstnämnda! Jag och Kim är nämligen helt slut och tänkte lägga oss klockan åtta idag.

 

Idag har jag fått en känsla av att jag varit lite dramatisk i vissa av mina uttalanden. I skolan har vi fått en ny kille på besök. En värsting som inte fungerar på sin skola utan ska gå två veckor med oss för att skrämmas lite. Det går sådär. Han skrämmer snarare mina elever, och de är inga lammungar precis, genom att berätta att han hatar judar och har varit barnsoldat och dödat tre andra barn i Israel. Jag vet inte riktigt om jag tror på det. Mest för att hans familj inte kommer från vare sig Israel eller Palestina, och dels för att han verkar ha bott i Sverige hela sitt liv. Men han är sådär charmig. Idag berättade han för mig att hela klassen tror att jag hatar dem. De rånekade ju till det såklart, men jag har en liten aning om att de kanske kan ha nämnt något liknande för honom. Vilket gör mig lite beklämd. För så är inte alls fallet. Jag är jättesträng mot dem, ibland kanske det slinker ut ett eller annat olämpligt ord, och jag tolererar inte en massa trams eller lögner, men anledningen till att jag ställer så höga krav på dem är motsatsen till hat; jag tycker ju om ungjäklarna! Vet dock inte hur jag ska framföra detta till dem, för de siktar mot strupen om man visar sig svag. Skicka tackkort efter terminens slut kanske? Andra beviset på viss dramatik kom från Siennas dagispedagog. Han sa till mig att det var lustigt att jag i början varit så glad för mitt jobb, och nu så var jag helt knäckt varje dag när jag hämtade Sienna. Alltså.. tror du att jag ogillar mitt jobb, undrade jag. Jo, det gjorde han. Oj då. Detta är det bästa jobbet jag har haft och jag njuter av det varje dag. Jag älskar att undervisa, timmarna bara rusar iväg, jag har kul med mina kollegor och jag känner att jag gör nytta. Känns som att jag ska tagga ner lite med mina känslor, så att inte alla tror att jag avskyr dem eller min arbetsplats.

Sienna brukar vara trött och gnällig på kvällarna efter maten. Men inte idag. Idag var hon jättepigg och hade en massa bus för sig, och ville leka tusen olika lekar. Först åkte legot fram, sen kritorna. Därefter hoppade hon upp och ner ur sin säng, och varvade genom att hoppa från kistan på sitt rum. Dockor skulle bytas blöjor på och hoppkon skulle rastas. Trehjulingen skulle tvunget ha en ny plats i rummet. Och givetvis hände detta fenomen idag- när jag är astrött. Varför kan man aldrig vara synkad med sin unge? Mutade henne med välling och två böcker, och nu är hon i alla fall i säng. Hon kan fortsätta sina lekar där tills hon blir trött nog för att sova. Själv ska jag bädda ner mig redan klockan 20, mycket tacksam för någon fotbollsmatch som Kim vill se som innebär att jag inte måste vara social.

• Det underbara vårvädret!
• Sienna äter som en häst, och har gjort det sedan hon började med riktig mat. Underbart är det, och jag borde vara tackam för det lite oftare!
• Mindre än två veckor till påsklov!
• Snart är det sommar.
• Jag blev inte alltför lurad idag.