lamadjur.blogg.se

Helt omöjligt att hålla reda på dagarna dessa veckorna. Anar att det är onsdag idag, men en liten tisdagslista är aldrig fel.

 

• Sienna har blivit så otroligt duktig på att leka själv på sitt rum. Och hon älskar alla julklappar hon fick!
• Jag är hemskt lättad att jag och Kim hade kommit in i rutiner och bra vanor kring mat innan han fick diabetes. Innan Sienna föddes åt vi bara snabbmat eller makaroner. Och oftast 20 på kvällen, när vi insåg att vi var ashungriga.
• Jag ska snart börja plugga!
• Julie sov 00-06:15 inatt, utan ett pip.
• Jag har två friska barn. Hur hemskt det än är att Kim fick diabetes så fick i alla fall inte flickorna det. Och det är vi båda otroligt tacksamma för.

Min mamma säger att småbarn ska äta fyra gånger per dygn. Jag hoppas innerligt att det inte stämmer, för Julie är nästan uppe i det dubbla. Och det är inte så att hon är vare sig mager eller väldigt aktiv, utan mer... Gosig.

 

Frukost- gröt

Mellanmål- leverpastejmacka

Lunch- riktig mat

Mellanmål- frukt och ersättning

Kvällsmat- riktig mat

Innan läggdagsmat- ersättning

Nattamat- amning

 

Vet mycket väl att hon inte behöver nattamningen, men hon blir tyst och somnar om när hon får mat. Och jag gillar sömn. Att laga lunch och middag till henne är rätt lugnt, för jag mixar nästan alltid bara vår mat (-salt), och gröten till frukost gör jag i storkok och fryser in. Men mellanmålen tar knäcken på mig! Jag vill inte att hon ska proppa i sig vete varje dag, och är inte helt förtjust i att hon dricker ersättning. Men samtidigt räcker inte en frukt, hon ska inte ha mjölkgrejer, och jag är sjuuuuukt rädd för kvävning. What to do? Är det någon som har bra och lätta mellanmåltips, som kan hjälpa mig? Ska passa en sex månader gammal bebis utan tänder och med hysterisk moder. 

 

 

Vi har gått in i någon form av semesterlunk här hemma, och igår när Kim frågade mig när Sienna skulle tillbaka till dagis insåg jag att jag inte har någon aning om det. Får nog slänga iväg ett sms och fråga. En annan sak jag har insett, är att hela mitt liv kretsar kring mat just nu. Julie äter var tredje timme, Sienna är konstant hungrig- förutom vid lunch och middag, Kim ska ha nyttig mat en viss tid och jag ska dessutom hinna äta ett par gånger jag med. Tack gode gud att vi har diskmaskin! Och så himla härligt det ska bli när jag börjar plugga, och får en paus från detta några dagar i veckan. Vill ha en paus från lillgnäll också. Hon slog upp sina vackra blå ögon vid 4:45 i morse, och sedan dess har det gnölats och bökats. Hon ska inte sova och inte leka. Gärna bäras omkring medan jag sjunger lite ramsor, men det är man ju sådär laddad på när man gick upp så okristligt tidigt. Hur kan man vara så missnöjd när man är sex månader gammal? Jag tror seriöst att ungen tjurar för att hon tror att hon är äldre än vad hon är, och då blir besviken när hon inte kan eller får göra vissa saker. Men alltså, det kan väl inte jag hjälpa. 

 

Vi har överlevt både julafton och dagarna sedan dess, men i min glädje över att Julie numera kan sova mer än en timme i sträck har jag aktiverat oss satan. Tror jag. Minns faktiskt inte vad vi gjorde den 25:e, så lite sömnbrist lider jag kanske fortfarande av. Den 26:e träffade jag en gammal kollega och hinkade i mig öl. Bokstavligen. Sedan blev jag så till mig att jag hängde med henne till KB där hennes pojkvän spelade i ett Kiss- coverband. Klockan 02 slog det mig att jag hade två små barn, och att vi lovat dem både ett besök på Leos lekland och jul med farmor dagen därpå, så då vinglade jag hem. Nu hänger vi hos min mamma, och har varit ute för första gången på typ en vecka. Hur kan det regna så mycket? Jag vill ha snööööö! Tur att man i alla fall har sällskap när man är ute med ungarna, så att man inte är ensam om att frysa ihjäl. 

 

Julafton igår var en hit! Sienna var så exalterad över tomten att hon inte för en sekund reflekterade över att Kim verkade ha bosatt sig på ica, som i övrigt var stängd. Julie sov sig igenom paketutdelningen, men körde all in med gnäll både före och efter. Alla andra verkade ha hyfsat trevligt, förutom Kim som blev så stressad av att sprut-alarmet han satt inte ringde att han valde att spruta halva sin insulinmängd på köksbordet istället för i magen. Hur det ens är möjligt vet jag inte, men han lyckades i alla fall med det. Mycket lyckad kväll, i alla fall!

 

Så här börjar vi julaftonsmorgon hos oss i år

 

 

Vi har inte riktigt fått till några rutiner kring julafton. När barnen är större är jag sugen på att ge dem varsin leksakskalender, medan Kim tycker det är överdrivet och Sienna helst vill ha en med stooooora chokladbitar. Kim å andra sidan tycker att det är viktigt att barnen får öppna varsit paket redan på morgonen, eftersom han alltid fick det, medan jag menar att de gott kan vänta till eftermiddagen. Det hade varit en sak om man bara firat "en" jul, och att man då fick öppna en sak för att man skulle njuta av hela julafton, men nu får ju barnen paket i princip varje dag under en hel vecka. Likadant har vi rört till det med mysiga julfrukostar. Jag tänker att man kanske kan få äta en lussebulle och pepparkaka på julaftons morgon, för att göra den dagen lite extra festlig, medan Kim serverade Sienna detta redan igår- för att det var dagen innan julafton. Så vi har en del att få fason på. Å andra sidan är det kanske inte superviktigt att det blir likadant varje år. Och skulle en grej vara extra viktig kan vi nog vara säkra på att ungarna berättar för oss vilken det är. Så här ser i alla fall vår julaftonsmorgon ut i år- barnen fick varsin strumpa med ett paket i. Tanken var att det skulle vara något litet, men jag och Kim råkade överdriva och köpte en stor kartong med barbie och klänningar i till Sienna. Den fick vi vackert lägga PÅ strumpan istället för i. Då vet vi i alla fall hur vi ska göra det bättre nästa år!

Dagen då jag gav upp. JAG vet ju att Julie bara är sex månader, men hon gör inte det. Och får hon inte sin vilja igenom så är det ramaskri på hög nivå. Jag tyckte att för mitt och Siennas psyke var det värt att ungen fick som hon ville. Och jäklar vad nöjd hon blev!

 

 

 

 

 

 

En bild på dig som symboliserar dig som mamma/pappa

• Julie har precis somnat- underbart, eftersom hon har gnällt helt jäkla dagen!
• Jag ser supermycket fram emot julafton! (Ska bara ha lillejulafton överstökad först, med den delen av familjen jag inte är så förtjust i.)
• Hela lägenheten är storstädad, och jag hann dessutom tvätta och byta alla sängkläder.
• Lussebullarna jag bakade idag blev saftiga!
• Är supernöjd med mina presenter till Kim! Har jag skrivit det innan?

En bild som symboliserar året som gått

Känslan när man hinner sitta i lugn och ro och fylla i ungarnas bebisböcker, medan barnen sitter nöjda och glada några meter bort. Sienna kollar på Trolltider, kalendern från 1979, som hon tycker klår årets, och Julie leker nöjd på golvet. Så länge hon får sitta upp är hon jätteduktig på att leka själv. Lägger man henne ner för att hon ska lära sig kräla, då har man ungefär 10 sekunder på sig innan hon får ett riktigt raseriutbrott. Om ni undrar varför Sienna har en plastzebra bredvid sig kan jag berätta att det är hennes nya simring, som hon inte har släppt sedan vi köpte den. Charlie heter hon. Extra mys med julstjärnan och granen. Älskar december! Och mina barn. Och att få chilla.

 

En bild på någon som är din förebild inom föräldraskap

Min barndomskompis Tanja fick sitt andra barn samtidigt som jag fick mitt första. Under en hel graviditet och mammaledighet var det hon som lugnade mig med orden "det löser sig". Vilket det ju faktiskt oftast gör. Tanja är avslappnad i sitt föräldraskap, men är ändå en aktiv förälder som leker och hittar på saker med sina pojkar. När jag stressar upp mig och känner att jag inte riktigt klarar vad jag har tagit mig för, så tänker jag "vad hade Tanja gjort?" och så försöker jag ta det lite mer chill. Ungar behöver kanske inte äta hemmalagad ekologisk helnyttig mat varje dag prick klockan 18. Eller vara på dagis mellan 9-15 varannan dag, för att det är sagt så. Man kan skolka från dagis för att smita in och se en biofilm med ungen, slänga till barnen en skinkmacka till kvällsmat om man inte hunnit fixa middag, eller lämna mannen och åka och träna trots att det krockar med läggningen. Jag vet att alla bråkar och har sina icke så harmoniska stunder som småbarnsföräldrar, men det känns som att livet blir mycket enklare och skönare om man tar det lite lugnare. Som Tanja. 

 

En bild som du lovat dig själv du aldrig skulle visa för någon

Sienna: Starta tvn till mig!

Lisa: Nähä du, den kan du starta själv, din latis!

Sienna: Till och med du kan starta en tv!

 

Lisa: kan du ge Julie nappen?

Kim: nä, gör du det.

Lisa: om du går in till henne nu tar jag nästa gång.

Sienna: jag tycker inte att vi ska ha en gnällig bebis alls. 

 

Spydig och lillasystertrött treåring.

 

 

Efter en monstertupplur för Julies del blev jag och Kim lite sena med allt vi skulle göra idag. Så mitt under ärendena upptäckte vi att det var lunchdags, och att Kims blodsocker faktiskt inte skulle klara sig mycket länge till. Alltså fick vi vackert hitta ett lunchställe och käka. Det tänkte Julie också. Fast hon tänkte inte amma. Och nödfallssmoothien som jag alltid har i väskan hade jag mutat Sienna med igår. Ähm.. Ops. Jag kastade i mig min mat och rusade i ren panik in i närmsta mataffär där jag ryckte åt mig en burk bebismat. Som tur var hittade vi både micro, och hade en så pass hungrig dotter att hon hade kunnat äta en krukväxt om vi låtit henne, så burken slank ner. I skuldkänslornas anda har jag lagat barnmat resten av dagen. Kyckling, ris, broccoli med en massa kryddor, samt torsk, potatis, morötter, dill, citron och kryddor. Och en bananpannkaka till lekplatsutflykt imorgon. Dessutom en hel del extra grönsaker, som är bra att ha ifall man behöver komplettera maten någon dag. Sjukt nöjd är jag i alla fall. Och rätt stolt, eftersom Julie verkar föredra min mat och redan har fått smaka väldigt många olika saker. Lite mindre stolt blev jag dock när sambon suckande gick förbi och sa "det är ju så himla jobbigt att göra egen mat, ska vi inte köpa burkar hädanefter?"

 

En del av skörden

 

En bild på den maträtt du ätit mest under året

Sienna är lämnad hos moster Frida, med två väskor hon packade igår, sitt täcke och Simbi, som inte fick plats i väskan. En övernattning som någon har pratat läääänge om. Och Kim är just nu på väg att hämta farmor, som ska stirra på en sovande Julie ikväll. Jag och Kim ska nämligen på bio! Tillsammans! Är inte helt hundra på att detta har hänt sedan vi fick Sienna. Jag. Är. Superladdad. Dessutom är jag sjukt nöjd med mig själv, för den sista julklappen inhandlades idag och detta året har jag lyckats. Typ. I alla fall Kim kommer att bli nöjd, tror jag.

 

Den bilden du har som bakgrund på din telefon

På tillväxtultraljudet sa de att vi inte behövde oroa oss för Julies vikt, eftersom hon hade en rund och go mage. Sedan visade de oss en bild och frågade om vår äldsta dotter hade haft likadana kinder. Bebisen var nämligen så knubbig att hon hade riktiga hamsterkinder. Det har hållt i sig, om man säger så.

 

 

En bild från din senaste graviditet

Idag blir min lilla stora flicka 6 månader! Helt otroligt vad tiden går fort.

 

• Äter gröt till frukost, riktig mat till lunch och kvällsmat, och däremellan amning och frukt och mackor med leverpastej.
• Hon tycker det är astrist med amning och ersättning, men går med på det när hon är trött.
• Favoritmaten är blodkorv. Jättemysigt för mig som är vegeterian. 
• Lägger sig mellan 18 och 19 varje kväll, och vaknar mellan 05-06. Däremellan är hon vaken en gång och äter, men det ska hon snart vänjas av med.
• Tar en tupplur på morgonen, ca 40 minuter. 2 h mitt på dagen. Ca 40 minuter på eftermiddagen.
• Storlek 68/74 i kläder.
• 7720g och 66 cm idag!
• Kan sitta utan stöd, men välter rätt lätt.
• Vänder sig sällan från mage till rygg, och aldrig från rygg till mage- utan skriker tills hon blir upplyft.
• Är rätt gnällig, och vill bli underhållen hela tiden. Avskyr att lämnas ensam i ett rum, om till exempel modern ska på toa eller öppna ytterdörren.
• Älskar fortfarande att bada.
• Är mammig.
• Är gosig och söt och älskar att skratta.

7720g av gos. Sienna vägde 7850g på sin ettårsdag. 

En bild på dig när du gjorde något kul/ spännande/ roligt utan dina kids

• Snart jul! Och Kim har hittat en jättesöt norsk jullåt som livar upp här hemma.
• Vi har haft en riktig chilldag, och Sienna har lekt på sitt rum ensam flera timmar i sträck.
• Kim gillade en laxpaj som jag äntligen vågade mig på att göra. Den var dessutom både snabb och lätt att göra!
• Kim verkar chill med sin sjukdom. Antagligen kommer han i en svacka sen, men eftersom jag redan är där är det bra att vi inte har den samtidigt.
• Julie blir sex månader imorgon. Amningen suger fortfarande, men eftersom hon är sex månader finns det andra alternativ. Sömnen suger fortfarande, men eftersom hon är sex månader är oddsen att den fixar till sig snart. Hon är fortfarande mer gnällig än glad, men jag har hopp om att det löser sig när ungen kommer på hur man krälar, vilket också brukar ske strax efter sex månader. Så det känns som en vändning är på g!

En bild från ert midsommarfirande i år

Sienna var liten när hon föddes. 2795g, trots att hon föddes dagen innan bf. Julie vägde 3415g. Sienna vägde 5965g när hon var 5 månader, Julie vägde 7350g. Sienna hatade mat när vi började med det, och vi fick kämpa länge och väl innan hon började äta ordentligt. Julie har nästan slutat ammas, eftersom hon sedan hon var fyra månader har krävt mat vid matbordet- och skrikigt hysteriskt när vi inte låtit henne smaka. Så storleksmässigt är mina flickor lite olika. Hur olika har jag och Kim nog inte insett, förrän vi satte på Julie ett par byxor häromdagen och de var namnade. "Varför står Siennas namn i dessa byxorna?" frågade Kim. "Hon har haft dem på dagis!". Alltså, Julie är inte ens sex månader. Och ligger som en blobb i samma byxor som storasyrran har sprungit omkring i på dagis. Sienna började på dagis när hon var 14 månader. Naw! Min lilla knubbiga knubbsäl.

 

En bild från en sämre dag i år

Alla la upp mycket fina Luciatågsbilder på sina barn. Inte jag. Man kan undra om Sienna inte gick i något tåg? Jodå, hon lussade och sjöng jättefint, och var hur söt och duktig som helst. Men att fotas efteråt, det kunde hon bara inte stå ut med. Det fanns ju pepparkakor i rummet bredvid.

 

Glad Lucia! Eller Halloween...?

 

En bild som symboliserar dina bästa knep som förälder

 

En bild som symboliserar din bästa årstid

 

Jag är rätt lycklig just nu. Julies gnällande gick över samma eftermiddag som jag skrev och klagade över det, Sienna har skött sig utmärkt hela veckan och Kim har haft det bra i Madrid och har börjat tänka på sin diabetes själv- utan att ringa mig och be om råd vid varje måltid. Och det viktigaste av allt: jag har blivit antagen till min utbildning! Om drygt en månad börjar jag plugga, och sommaren 2017 är jag äntligen behörig lärare! Så kul och spännande och intressant detta ska bli! Jag är även glad för att Julie är så matglad och för att jag läste matboken innan hon började äta. Då slipper jag dels sabba hennes aptit med äckliga burkar, och dels proppa i henne onödiga onyttigheter. Jag är glad för att nästan alla julklappar är inhandlade och inslagna. För att Sienna ser så mycket fram emot julen. För att vi har en resa att se fram emot i maj. Kan eventuellt kanske vara så att jag är lite sådär superlycklig för att jag fått sova inatt. Somnade 20 och vaknade 01. Lite amning, sedan sömn till 05. Mingel och ny blöja och påfyllning av mat och snackande. Sedan powernap mellan 6:30-8:15. Jag har alltså drygt sovit i 11 timmar. Om man inte har fått sova på ett år, så är det ren och skär lycka bara det. Och det gör att man kan njuta lite extra av allt bra omkring en. Yey!

 

En bild som symboliserar något du vill lära dig som förälder

En bild på dig eller ditt barn i det plagg som använts mest i år

Okej, denna bodyn har kanske inte använts mest i år- än. Men den kommer! Jag köpte den häromdagen, och är helt kär i den. Vad jag har använt mest är svårt att säga, då jag gått från att vara val till oval och det varit både sommar och vinter därefter. Siennas plagg är dock enkelt- prinsessklänning! Funderar på att köpa en drakdräkt till henne, för att väga upp. Och för att det helt klart måste vara mysigare på vintern.

 

 

Julie har tagit sitt badälskande till en ny nivå. Numera plaskar hon hysteriskt i kolibristil när hon badar, och skväller ner både föräldrar, syster och väggar. Det är inte precis som att badet får henne att varva ner på kvällarna, men snacka om att ungen har roligt.

 

Kaaan vara så att det är onsdag idag. Kan också vara så att jag har glömt tisdagslistan några veckor. Så här kommer en, i alla fall.

 

• Jag tappade min mössa igår, men hittade den igen då någon hade hängt upp den synligt på ett staket.
• Sienna har skött sig utmärkt under dagarna Kim har varit borta.
• Jag kom på en bra julklapp till Kim.
• Mia kom hem till mig igår, och minglade och käkade sushi. Hon är diabetessköterska och hade med sig broschyrer och böcker och en jäkla massa svar på tusen frågor. Skönt för mig. Kanske mindre skönt för henne som kom direkt från jobb. Snacka om övertid. Inser att jag borde ha bjudit henne på sushin, minst!
• Båda tjejerna somnade utan bråk innan kl 19, som vanligt. Även om Julie vaknar och nattkäkar är det underbart att deras kvällsrutiner funkar. 

En av de första bilderna på dig och ditt barn tillsammans

Julie har däckat. Numera sover hon mer på dagarna än hon är vaken, vilket är jäkligt skönt. För hon bara gnäller konstant. Jag hoppas innerligt att där är en tand som spänner eller en fis på tvären, för annars är där något allvarligt fel. Hon är bara tyst när hon äter. Och då ska det vara riktig mat, för försöker jag amma henne vrålar hon som att det är tvål hon får i flabben. På nätterna går dock amningen bra, så då ska hon käka 2-3 gånger. Suck. Sienna frågade mig idag vem som skulle hämta henne på dagis. "Jag? Jag hämtar ju alltid dig, även när pappa inte är på resa?". "Jag vet... men jag ville det skulle vara någon annan. Jag orkar inte med den skrikande bebisen." Alltså, seriöst. Hur kan man vara missnöjd när man ligger, sitter, blir buren, åker vagn, ligger i vagn? Hon vill inte ha napp, inte ha leksaker, inte se på Babblarna, inte bäras omkring, inte läggas ner. Förutom för att sova. Då blir hon nöjd. Jag minns inte att det var såhär med Sienna. Är det en fas ungarna går igenom vid drygt sex månaders ålder? Eller ska jag söka hjälp? För något fel är det.

 

En bild från något födelsedagsfirande du varit med om i år

En bild på det roligaste minnet från i år

Nu är sambon ivägskickad till Madrid, och lugnet har lagt sig här hemma. Vi är en rätt stressad familj i vanliga fall, med en nervös moder, en aktiv treåring, en bebis som aldrig sover och en pappa som saknar lite impulskontroll och har halvkasst självförtroende. Lägg då till att fadern ska ut och resa- hans 30-årspresent från mig- och att han fick veta att han hade diabetes i tisdags. Katastrof! Vi har inte gjort annat än skrikigt och bråkat med varandra under en veckas tid. Vissa familjer kanske stärks under en kris. Inte vi, vi halshugger varandra. Men nu är han i alla fall iväg, och vi andra ska försöka ta oss samman medan han är borta. Tveksamt om jag hinner lära Julie att sova, men lite rutiner ska vi i alla fall få till när det gäller maten. Och Sienna och jag ska ha kvalitetstid, för hon har hamnat mitt mellan oss i alla bråk. Eller snarare kastat sig mellan oss. Inte för att hindra oss från att bråka, utan för att hon inte står ut med att hon inte står i centrum 24/7. Men vi kanske kan öva bort det på ett bättre sätt än att bråka med henne med. Lite skuldkänslor har jag också, eftersom jag inte tog Kim på allvar när han kände sig sjuk. "Jag är astrött hela tiden" Vad tror du jag är då, som aldrig får sova?! "Jag dricker hela tiden" Det gör väl jag också; man är jättetörstig när man ammar! "Men jag kissar hela tiden"  Det är väl för sjutton för att du dricker mycket! "Jag har gått ner i vikt" Vad bra, det behövde du. ...Ni fattar. Det krävdes att en utomstående såg honom och att vi skulle få rätt på vågen (10kg på en månad, utan ansträngning. Så mycket behövde han kanske inte gå ner) för att vi skulle fatta allvaret. Så i tisdags stack han iväg till vårdcentralen, och ringde upp 5 minuter senare. Diabetes, typ 1. I onsdags började han med sprutor med basinsulin. Och nu ska han iväg på en resa, utan att ha vare sig koll på vad han ska äta, hur mycket han kan äta, och utan chans att kontrollera blodsockret eftersom han inte fått sitt måltidsinsulin än. Känns som en övning för att få honom mer självständig, och för att få mig att sluta vara så kontrollerande. Dessutom får jag väl ta tillfället i akt att äta så mycket godis och dricka så mycket cola att jag storknar. Mitt sockervärde är perfekt (vi var tvugna att testa), men någon måtta med frestandet får det väl vara. Och det skadar ju inte kroppen att äta nyttigt. Giv oss styrka.

 

 

 

En bild på någon som står dig/ din familj nära

Vi har precis kommit hem från en julfest på öppna förskolan, i kyrkan där jag hängde när jag var liten. Inte lika kul som jag mindes det, men Sienna gick all in med dansandet. Julie skrek mest. Kanske var hon också sugen på en svängom? Festen avslutades med att tomten kom och alla barnen fick varsin påse godis. Sienna bröt ihop totalt- hon hade ju önskat sig ett armband av tomten! Ett rosa, med pärlor. Innan har jag tagit det med en nypa salt, men efter att ha sett hennes förtvivlan idag känner jag att jag måste ge mig på jakt efter ett sånt. Har en vag känsla av att Sienna vet PRECIS hur detta armband ser ut... Och det vet tyvärr inte jag. Kan sluta sådär. Håll tummarna att jag på något magiskt sätt hittar rätt!

 

En bild från den lyckligaste dagen från året

En bild på ditt barns/dina barns favoritleksaker

 

Idag var vi på avslutningen på Öppna förskolan. Jag var fullt införstådd med att man skulle vara utklädd, och har snackat med Sienna om hennes kattkostym i flera månader. Vad jag inte var införstådd med var att det var jultema- och alla andra var tomtar, lucior och pepparkaksgubbar. Så kan det gå. Sienna var lika nöjd för det, och kände sig superfin med sin röda nos och sin långa svans. Fast nu i efterhand har hon erkänt att den var lite lång, och att det är bättre om jag syr en som inte når ner till marken nästa gång. Kan inte annat än att hålla med. Mitt ögonmått är sådär. Efter Öppna förskolan drog vi hem till Josse. Julie vrålade konstant hela tiden, jag satt i någon form av vakenkoma genom en blandning av trötthet, förkylning och halvchock då lite tråkiga saker hänt denna veckan, och Sienna sprang omkring som en katt på amfetamin. Jättetrevligt sällskap med andra ord. Josse förbarmade sig dock över oss och gav komapatienten saffransbullar och lät amfetaminkatten pynta deras gran, så dagen blev inte alltför tråkig ändå. Skönt att man har kompisar!

 

En bild från en tidigare jul

 

En bild från när du var liten

 

Såg som sagt sista filmen i Hungerspelen i måndags. Eftersom jag läst böckerna, och dessutom fler än en gång, var den inte så överraskande. Men ändå spännande, med bra skådisar och absolut sevärd! Älskar Jennifer Lawrence. Är så många filmer jag vill se på bio just nu! Men varken tid eller ork räcker till. (Inser att jag har dissat dig angående bio rätt länge nu Madde. Vill både ses och se The Intern, men jag vet inte när! Se den med någon annan om du vill. Snyft.) The Intern, En man som heter Ove och En underbar jävla jul ska i alla fall ses, om jag så ska somna på bion. 

Skulle pyssla med Sienna. Kände lite skuld eftersom hon 1. Inte har fått komma ut idag. 2. Jag har tagit två powernaps under vilka ungen var portad från sovrummet. Hade köpt ris, snöre och asdyra knappar för ändamålet förra veckan, så det var liksom perfekt läge. Slutade sådär. Sienna var nöjd eftersom hon fick "fina" snögubbar, men jag råkade limma fast en knapp i bordet. Jäkla superlim! Bra mycket bättre och snabbare än jag kunde ana. I ren panik ryckte jag loss knappen, och bordsfärgen hängde med. Sen gav jag upp och råkade limma fast en knapp på mitt finger istället. Fick loss den. Då satt två fingrar ihop. Jag blev med ens mycket tacksam över att en varningsklocka ringt när Sienna bad att få limma på sin gubbe, och att jag sagt nej. 

 

 

 

En bild på ditt sovrum eller ditt barns/dina barns sovrum