lamadjur.blogg.se

Sienna förstår inte betydelsen av nej än, och brukar småflina när jag säger till henne på skarpen. Eftersom vår största dispyt är gällande huruvida man får bita på sladdar och pilla på eluttag eller inte så har läget blivit lite laddat. Jag har köpt barnskydd för säkerhets skull, men hade helst velat att Sienna faktiskt lyssnade på mig utan att hånle när jag var allvarlig. Maria berättade i lördags att de inte behöver barnskydd för att Elin inte går nära eluttagen. Hon har fått så skarpa tillsägelser att hon börjat gråta, och nu vet hon att det är förbjudet. Maria tipsade lite om hur man skulle säga till utan att ungen flinade, och igår fick jag min första övning när Sienna begav sig mot sin favoritplats. Det lyckades! Problemet är att när Sienna gråter- inte skriker, utan gråter för att hon är genuint rädd eller ledsen- så gråter jag också. Och det blir ju lite dumt. Jag säger ifrån när Sienna rör sladden, Sienna börjar gråta, jag börjar gråta... och Kim går förbi och suckar åt galenskaperna. Men, men, nu är vi halvvägs där; jag ska bara sluta sympatitjuta och Sienna ska fatta innebörden av ordet och inte bara tro att jag är hemsk och elak som sabbar hennes lekstund.