lamadjur.blogg.se

När jag var gravid läste jag ett tips att man skulle laga massa mat och frysa in för att förbereda inför de första veckorna med en nyfödd. Fånigt, tänkte jag, och fick det bekräftat av Kim. Om jag inte orkar laga mat gör väl Kim det till mig? Och annars kan vi faktiskt beställa hem snabbmat? Visst. Jag gick omkring i ett töcken i två veckor, och lyckades knappt hälla upp fil, ännu mindre laga mat. Kim förstod inte varför jag var så trött, och tyckte ändå inte att det var kul att fixa någon mat till mig. Och att köra iväg och hämta orkade inte han heller. Den sista droppen kom när han kom hem från jobb en dag och berättade att han hade ätit där, utan att handla med sig något färdigt till mig hem eller råvaror så att jag kunde laga något. Jag bröt ihop och bad honom köra mig till subways, då jag inte vågade parkera själv (jag är en rätt dålig bilförare, och ännu sämre när jag lider av sömnbrist och är stressad och hungrig). Han vägrade, och trots att Sienna vid den tiden vaknade varannan timme för att sedan äta 1,5 (dvs jag fick sova 30 minuter åt gången), så satte jag mig på en cykel för att hämta hem en älskad tonfisksub. Cykelsadel + sydd för mindre än tre veckor sedan= dålig kombo. Jag kom 100 meter. När jag kom hem utan mat fem minuter efter att jag gått genom dörren var jag helt knäckt. Kim körde iväg och handlade mat till mig den dagen. Och mamma gjorde en "Lenas matkasse" med massa färdigrätter som vi bara kunde värma i mikron.

 

Det positiva med att inte ha förberett mat? Jag gick ner mina graviditestkilo på två veckor.