lamadjur.blogg.se

Jag förstår inte hur det kan vara så jäkla kul att kasta sin mugg på golvet vid varje måltid. Eller hur svårt det kan vara för muggen att behålla sitt förbannade lock på. Eller hur man varje gång har en bit mat kvar som ska tryckas ner i sin mammas hår medan hon försöker torka upp den lilla sjön på golvet. Jag vill inte ha leverpastej i håret! Jag blev vegeterian av en anledning. Kanske inte just för att jag inte vill ha lever i håret, men jag vill inte ha det där heller. Jag tror att Sienna vet det. Och skiter högaktningsfullt i det. Hon är inne i en ny fas. Jävlas med mamma-fasen heter den. Maten funkar utmärkt, sedan tre dagar tillbaka sover hon återigen hela nätter och hon har till och med lärt sig att dricka ur pipmugg, och att kasta den på golvet tillräckligt hårt för att få av locket. Då måste hon alltså hitta på någon ny jävelskap för att få mitt begynnande magsår att börja frodas. Hon har lyckats väl kan jag säga. Ingenting jag gör är rätt. Jag vill upp i knäet, jag vill inte vara uppe i ditt knä, jag vill ha datooooooooorn, ge mig din moooooooobil, ahhhhhhhhhhhhhhh, släpp min haaaaaaaaaaaand, ge mig fjärrkontrollen, stääääng dööööörren, gååååååå, kooom tillbaaaaka, aaahhhhh, låååååt mig gräva i papperskorgen, jag skaaaaaaaaaaaa dra ut sladden, inte nu, nuuuuuuuuuuuu! För det mesta pekar hon inte ens eller förklarar vad hon vill med gester, för det mesta skriker hon bara. Som nu. Charmigt. Det ska bli kul att se vad Kim tycker om denna nya fasen i helgen. Han som har så bra tålamod.