lamadjur.blogg.se

Idag gjorde Sienna det som jag hoppades skulle dröja15 år; hon sårade mig. Jag vet att hon är 1,5 år, och jag vet att hon inte gjorde det med flit... men det gjorde ont ändå! Att det dessutom hände på grund av en liten ful plastko gör det inte bättre. Hon satt och lekte med en plastko på dagis när jag kom. (Inspirerad av två fula trähästar hos min mamma försökte hon få kossan att gunga på en bananformad legobit. De hemska trähästarna var nämligen gunghästar tills de gick sönder, och nu går de att plocka loss från botten, vilket Sienna tycker är asball.) Så "gung, gung" sa hon, och kämpade med den fula kossan, och så kom jag. Ungen hälsade på mig, och följde villigt med mig till kapprummet. Men när jag sa att kossan skulle stanna på dagis bröt hon ihop. Och efter lite bråk tog jag kon ifrån henne, vilket resulterade i att ungen blev till en gråtande blobb... och sprang till dagisläraren! För att göra det värre klamrade hon sig fast runt hans hals och vägrade släppa, och när han tillslut var tvungen att gå därifrån blev hon hysterisk igen, trots att jag satt bredvid och suktade efter kramar. Ungjäkel. Det var så illa att jag till och med tror att dagisläraren tyckte synd om mig. Jag gjorde sannerligen det! Tänker tvinga till mig extra många kramar imorgon, om jag så ska muta henne med saker. Någon måtta med "jag älskar min dagislärare" får det väl vara.