lamadjur.blogg.se

I onsdags kände jag att jag fick väldigt bra feedback från min omgivning. En unge frågade mig till exempel varför jag alltid hade samma kläder på mig. Vadå samma, undrade jag, jag byter ju varje dag? Ja, men du byter ju alltid till något av samma sju plagg, säger snorungen. Vad bra att eleverna är så uppmärksamma. Nu kan det ju vara så att jag faktiskt har fler kläder, men att en av lärarna jag jobbar med är ytterst varmblodig och alltid har fönstret öppet, trots att skolans värmepump har gått sönder. Och jag har kanske bara sju eskimåtröjor. Men jag har flera andra plagg, bättre lämpade för plusgrader. Jag kan bara inte ha dem på mig bland isbjörnarna. Vem är han att snacka, dessutom? Ungarna frågade också varför jag var röd på halsen. Kan vara för att rektorn spontant bestämde sig för att sitta med som åskadare på en av mina lektioner, och jag blev liiiiite besvärad och generad. Jag rodnar lätt. Väldigt lätt. Inte bra i denna miljön. Men kul att de ser det och påpekar det. Eller inte. Samma dag fick jag hem mina nya skor, och helnöjd testade jag de svarta skönheterna. Jag frågade givetvis Kim vad han tyckte, och han svarade med sin vanliga charm att det såg ut som skor en tolvåring hade valt. Host, tio, host, fick jag då svara. Vadå tio, undrade han? Jo... tjejen jag härmade med skorna är bara tio, inte tolv. Ja, men då passar de säkert jättebra på henne, utbrast han. Tack. Jag tycker i alla fall att de är sköna. Och att sju tröjor lämpade för isklimat är över förväntan, och ALLA hade rodnat om rektorn hade suttit med på ens lektion. Jag är ju för sjutton inte ens utbildad lärare!