Frågvis
När jag hämtade Sienna från dagis i torsdags diskuterade jag och en av pedagogerna barns pratande. Vi kom fram till att Sienna älskar att snacka, och jag nämnde att jag fasar för "frågeåldern", när de frågar saker varannan minut. Jag tror att Sienna tjuvlyssnade, för sedan dess har det inte gått många stunder mellan frågorna.
"Vem är det?" (det är grannen, tyst med dig)
"Vad heter hon?" (jag har ingen aning om vad hunden som gick över gatan för tio minuter sedan heter)
"Vad är det?" (det är majs. Du äter det flera gånger i veckan. Du vet vad det är.)
Nu fasar jag istället för när frågeordet varför kommer. Varför heter hunden Bella? (Skjut mig?)
Busmusen på stranden idag. Jag ringde min morfar så att han kunde komma och mingla med oss, och Sienna blev kär i gubben. Tur att det var ömsesidigt. Kanske tack vare att han är halvdöv och inte hörde frågorna?
Kommentarer
Postat av: terese
nah :) så mycket frågor från en sån liten! gulligt... men... gulligt. Typ! ;)
Trackback
