lamadjur.blogg.se

Två knäppa små döttrar, en bitter sambo och massa galna släktingar och vänner.

Frågeställaren

Sienna har börjat fatta poängen med att ställa frågor. Eller, hon har i alla fall funnit nöjet med det. Varje dag dyker det upp några nya skumma frågor. Idag, till exempel, bad jag henne gå och ta på sig sina gympaskor.

 

"Mamma, va e ympakona?"

"De står i hallen" (som de alltid har gjort, liksom alla våra andra skor)

"Jahaaaaa!" (om att hon undrat i flera veckor över denna gåta)

 

Hon har även börjat fråga "Mamma, vet du vad?" Men inte riktigt insett hur hon ska fullfölja samtalet, för när man svarar "Nä, vadå, gumman?" så brukar hon bara vända sig om och gå. Och varje gång känner man sig sådär lite snopet avblåst. Roligt är det i alla fall, för det känns som att ungen bara blir knäppare och knäppare.

 

Lejonen i Rönneholmsparken hälsas på nästan varje dag efter dagis. Hon vill gärna klappa dem och rida på dem, men att stoppa in handen i deras munnar vågar hon inte, för de kan bitas.

Jag tycker ändå att det är modigt att våga både klappa och rida på lejon. Mycket mer kan man inte begära av en 2-åring tycker jag. Själv hade jag varken vågat klappa eller rida på ett lejon så jag tycker ändå att hon är modig. :-p

Välaaa? Tigor är det väl ;? Jag testade också handen i munnen- hon vägrade :D

Nope- oskyldig till flugan. men katten o musen på läspamattan, har hon visat dom :)?

Hihi så gulligt.

Svar;
Har frågat grannarna som också är på fotbollen. Men ena grannen har redan bilen full och dem andra åker alltid till farmor och farfar efter.
Och de är bara dessa 3 härifrån. Hans kusin som också spelar bor närmare fotbollen och dem sista bor i de samhälle fotbollen hålls i. ( dem är bara 7st 08or som va intresserade att spela från 3 byar )