Treårstrots

Vi har stora problem här hemma. Treårstrots i all ära, men detta måste ju vara någon form av Poltergeist? Ungen gör precis tvärtom vad vi än säger, när och hur vi än säger det. Och dessutom går hon omkring och skriker hysteriskt och kastar saker och gnäller. Vi har försökt med mutor, hot, övertalning, motsatsmetoden, joller, fjäsk, skäll och allt därimellan. Ingenting fungerar. Hon har slutat att gå på toa, eftersom vi ber om det. Och att vänta ut henne går inte, för hon vet ju att vi vill att hon ska gå, och vägrar därför. Blöja går inte att få på henne, så klädbytena här hemma sker på löpande band. Och vid varje klädesplagg ska det bråkas. Och springas omkring. Och kastas saker och gömma sig. Ungen matvägrar, och har börjat spotta ut maten på bordet eftersom hon vet att jag äcklas av det. Hon river mer och mer av sin tapet, för att hon inte får. Hon förstör sina egna teckningar om vi säger att de är fina. Hon kan till och med avbryta lekar hon har jätteroligt i, ifall hon märker att vi är nöjda. Tyvärr har vi fått rapporter på dagis att det är likadant där. Jag vet att barn som ska få syskon kan reagera knäppt, men detta är en jäkla mardröm. Och då är inte ens bebisen född än.
 
För att ta ett konkret exempel: Sienna drack välling igår kväll. Då måste hon sova med blöja, eftersom hon annars kissar i sängen. Eftersom jag visste att hon skulle vägra så vägrade jag att göra vällingen innan blöjan var på. Hon tog på sig blöja och drack skrikande upp vällingen. Och slet sedan av sig blöjan. Mitt i natten hade hon en mardröm och kom in i mitt rum. Jag ledde med henne till toaletten och sa att hon gärna fick sova hos mig, men att hon var tvungen att kissa först. Ungen vägrade. Jag förklarade varför det var viktigt att hon kissade först. Det sket hon i. Jag kissade och berättade hur skönt det var att inte vara kissnödig. Hon blängde och gnällde. Jag sa att hon fick välja mellan att kissa och ta på sig en blöja. Hon skrek. Då sa jag att hon inte fick sova hos mig förrän hon kissade, och gick in i mitt rum igen. Ungen gallskrek. Och kissade på sig. Jag tog av henne kläderna och torkade av henne, allt under illvrål som att det var någon form av tortyr att inte ha nerblötade kläder på sig. Sedan tog jag henne i handen och sa att nu kunde hon komma in i min säng. Big mistake! Nu visste Sienna nämligen att det var okej att komma in, och vägrade därför. Huttrande av köld och trötthet och ledsenhet stod hon och snyftade hysteriskt i hallen. Då vaknade Kim som somnat på soffan och sa att hon kunde sova bredvid honom. Ännu ett stort misstag! Nu visste hon ju att hon fick det med. Så av ren trots vägrade den lilla kalla, rädda och trötta ungen att gå och lägga sig hos någon av oss, utan stod hellre kvar och led- bara för att hon visste att hon fick sova med oss. Detta kan ju inte vara normalt?
2015-04-08 @ 17:58:07 Allmänt Permalink

Kommentarer
Postat av: mamma/mormor Lena

Låter urjobbigt, men är förmodligen normalt. Och det har ju inte varat i evigheter, och kommer inte att göra det heller :) Kanske lite reaktion på att hon varit hemma en vecka o haft påsklov? Och nu är frustrerad för att det roliga är slut? Ring BVC o fråga om ni kan få en tid för samtal om det hänger i för länge?

Svar: Ja, funderar på att höra av mig till bvc om det fortsätter i några månader. Det började redan innan påsklovet, men då hoppades vi att det bara var trötthet. Jag tycker att det har varat sedan november ungefär, men eskalerat. Det kan ju vara att hon bara har en stark vilja som ska fram, men eftersom hon inte kan vinna i allt måste vi nog få lite tips på hur vi ska hantera eländet. För hon kan ju inte fortsätta så här. Även hon mår ju piss av det. :(
Lisa

2015-04-08 @ 18:25:10
Postat av: Karin

Verkar vara en riktigt jobbig period just nu...men håll ut. Hoppas det blir bättre snart! (Och hon är ju go och glad ibland också....!! Du får försöka fokusera på det).




Svar: Den goa och glada ungen kommer nuförtiden mest fram om hon fått sin mamma att gråta. Då är lyckan fullkomlig!
Lisa

2015-04-08 @ 18:54:09
Postat av: Frida

Hon är för smart för sitt eget bästa. Hon trotsar som en normal unge men tar det till en ny nivå för att hon är lite längre fram kognitivt än många treåringar. Att göra tvärtemot gör många men det brukar handla om typ kläder/mat/lek (typ ungen blir skitsur för att cykeln inte är med vid en hämtning och när den är med nästa gång blir ungen sur för det). Andra ungar bits/slåss och är riktigt elaka.. Sienna är iallafall snäll ibland! :D och charmig och rolig men väldigt trotsig och envis! ❤️

Svar: Haha ja, det där med att bli sur för motsatser stämmer i alla fall! Och ofta vrålar hon "jag vill ingenting!" vadå deppigt när man är tre? :P
Lisa

2015-04-08 @ 19:17:57
Postat av: Anna-Lena- mamma till 4 trollungar

Låter jobbigt. Min Liam 4år är lite likadan, han är lite sen i sin utveckling och väldigt frustrerad över de själv.

Hoppas ni får bukt med de, för som förälder är de jobbigt att inte kunna förstå sitt barn.

2015-04-08 @ 20:07:38
URL: http://annalenanordmark.blogg.se
Postat av: Tanja

En dag grät jag hela vägen hem från dagis för att jag bråkat med Casper så mycket på morgonen. Jag fick spel när han tog av sig skorna för femte gången och jag bar honom utan ytterkläder till dagis i regn. Funderade starkt på att ringa special pedagogen från dagis för hjälp.

Svar: Varför ska de vara så jävliga ibland? Jag fattar om de bråkat om de fått sin vilja igenom genom att ställa till med nåt, men det får de ju aldrig. Så de förlorar bara själv på eländet! Skönt att man inte är ensam, i alla fall. Hade du samma problem med Lucas? Eller det är vildingarna som är så?
Lisa

2015-04-09 @ 09:22:58
Postat av: mamma/mormor Lena

Ibland lättar det av att få prata med andra och såna "som kan". Att få lite tips hur man handskas med de här jobbiga situationerna kan ju inte va fel :)

2015-04-09 @ 23:07:08
Postat av: Tanja

Lucas har alltid varit lite lillgammal. Han håller självklart inte alltid med men han skapar inga skandaler. Han tjurar lite och säger att mamma är dum. Men man har alltid kunnat resonera med honom. Han försöker föra Caspers talan är Casper blir arg och försvarar honom. Jättegulligt! Vi brukar säga att vi fick Casper för våra synder. Haha på skämt så klart :D

Svar: Hahaha hoppas min nästa unge blir en Lucastyp då! Annars var jag nog Hitler i mitt förra liv!
Lisa

2015-04-10 @ 15:23:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0