lamadjur.blogg.se

I våras spanade jag in ett par shorts på hm. Tunna, blåvita med zickzackmönster. Visserligen var jag ytterst gravid, men jag hade hopp om att inte alltid vara det. Alltså köpte jag shortsen. Men bredvid mina älskade byxor hängde ett par leopardmönstrade shorts i samma modell, som Sienna föll pladask för. "Titta mamma, så fina! Dom måste du köpa! Dom är helt fantastiska!" "Ja, dom är fina, men nu vill jag ha dessa blå", svarade jag lite lätt. "Men du måste köpa dessa! Dom ser ut som en leopard. Dom är underbara!" "Ja, men jag vill ha dom blå." "Men mamma, då köper jag dessa till dig, för dom är ju såååå fina!" Jag köpte leopardshortsen (för egna pengar, och inte för pengar ur min dotters spargris). Och la dem i garderoben. Och inte förrän häromdagen blev jag sugen (eller desperat, för det var dagen innan tvätt) på att använda dem. Men surprise, surprise, Sienna kom ihåg shortsen. Och istället för att göra en klassisk Sienna och dissa mig, så blev hon lika kär i dem som första gången. "Men mamma, du har på dig dom fina leopardshortsen! Så fin du är! Jag sa ju att du skulle passa i dom!" 

Naaaaaaaw! Underbara och läskigt vältalande unge! Så glad man blir. Och stolt. Tyvärr såg jag jag inte klok ut i shortsen, men det beror nog mer på min snygga bilring som syns i alla svarta linnen, än på mönstret på byxorna.

 

Älskade leopardkära tokunge. Min mormor hade älskat dig!