lamadjur.blogg.se

Min lilla knubbsäl är inte nöjd. Hon sover knappt längre på nätterna, och dagarna går åt till att gnälla och klaga. Det kan vara ett utvecklingssprång. Det kan vara tänder. Det kan vara att hennes lilla späda gestalt vill ha lite riktig mat. Det kan också vara övertrötthet. Vi flänger och aktiverar oss och roar Sienna och mig så till den grad att ingen av oss hinner varva ner. Jag måste hitta på saker så att jag inte somnar. Gud förbjude att Sienna har tråkigt, för då börjar hon bråka. Och det är enklare att hantera Julies gnäll när vi inte bara sitter hemma. Eller, så släpper vi allt och tar det lugnt? Jag kanske kan ta en powernap då och då. Sienna kanske kan skippa dagis ett par dagar, bara för att chilla. Hon kan få upptäcka njutningen av att få leka ensam på sitt rum, utan stress. Och Julie kan få vila, vila, vila. Och kramas. Jag känner att vi är något på spåret här, och idag har vi kört en vilodag. Visserligen är Sienna hos sin farmor, men det räknas ändå. Jag har sovit, Julie har sovit och fått testa mer mat och fått bada. Och jag har beslutat att de närmsta veckorna ska inget få rucka på Julies tupplur mitt på dagen. Mellan ca 12-15 kommer vi att befinna oss hemma och sova. Troligtvis två av oss, och eventuellt den tredje också. Härmed inför jag slapphöst. Och sedan kommer tänderna, eller ska vi slå vad?