Beslutsångest
När Sienna var liten älskade hon havregrynsgröt. Sedan kom hon på att hon hatade det. Hatperioden varade ganska lång tid, till vår förtvivlan. Typ ett år. Segt när Julie slukade en skål varje morgon. Hade liksom varit rätt smidigt att laga samma sak till dem, om man säger så. Dessutom är det ju så nyttigt. Men så kom Sienna häromdagen på att hon ville smaka det igen... och älskade det! Det var på en torsdag. På fredagsmorgonen öppnade hon ögonen med ett tjut "jag vill ha gröt till frukost!". Men innan jag hann fram till micron så ångrade hon sig och sa att hon nog hellre ville köra med puffar denna morgon. Jag gjorde i ordning puffar. När hon satte sig hade hon glömt att hon ändrat sig, och halvbad/halvkrävde att jag skulle göra havregrynsgröt trots allt. Och eftersom det är varmt och nyttigt och mättande gav jag med mig och gjorde en skål. Som hon sedan inte åt. Hon hann ändra sig igen. Det kan fan inte vara lätt att vara fyra år alltså.
Bild från när saker och ting var lite enklare för damen. Förutom att de faktiskt inte var det, för när Sienna var liten så hatade hon all mat. Hela tiden. Inte ens välling dög. Så det var sådär. Bättre nu! Syltmackor och äpplen är liksom bättre än inget, kan jag tycka.
Kommentarer
Postat av: Mirre
Ja du dessa idéer de har, vår tös kan då också för för sig grejer, det är inte mycket variation man bjuder på =D
Vår tös gillar INTE gröt, hon t.o.m kräktes upp det emellanåt med
Trackback
