lamadjur.blogg.se

Var hos en kompis idag med ungarna. Kompisen har också barn. En son i Julies ålder. Det går sådär att föra samtal när man är två trötta småbarnsföräldrar, med vilddjur som härjar runt ens fötter samtidigt som man ska försöka skvalpa i sig lite kaffe. Sådär är egentligen en överdrift. Det går nämligen inte alls.Nedan kommer ett utdrag ur dagens konversation.

 

-Träffar du dina och Pauls gamla polare fortfarande? Pillan och de?

-Nej, det var länge sedan jag träffade Pillan. Men vi ska faktiskt på bio nästa fredag.

-Du och Paul?

 

(Awkward paus. Kompisen ser förvirrat på mig och förklarade sedan att hon menade Pillan)

 

-Ja, så klart. Vad ska ni se?

-Fifty shades of Grey. 

-Den ska jag också se om ett par veckor! Har du läst böckerna?

-Vilka böcker?

 

(Awkward paus. Jag ser förvirrat på kompisen. Greys-böckerna?)

 

Såhär fortsatte det innan vi gav upp och istället ägnade oss åt att titta på våra barn och kommunicera med lite nickar, pekningar och djurläten då och då. Det är tur att man inte är hemmafru och alltid ledig. Tänk om detta var den enda vuxna stimulansen man hade fått? Hade gått sådär i längden känner jag.