Stresslama
Jag har känt mig lite stressad på sistonde. En del av mig anar att det har att göra med att jag är ytterst stressad som person. Det har jag ärvt av min pappa. Som brukade rycka sönder dörrhantag när han lämnade lägenheten för att försäkra sig om att han låst, och fick en stroke när han var 55. I alla fall. Yttre stress, som det som kommer med läraryrket när tidsbristen är ett faktum, hanterar jag väldigt väl. Eller när ett barn kissar ner sig, ett behöver ny blöja, inget är packat och bussen går om 7 minuter. Jag njuter liksom av det. Vill behöva skynda, ha listor att bocka av, känna mig nöjd efteråt. Jag är en sådan galning som älskar att flänga omkring på flygplatser men hatar att sitta stilla på planet. Men inre stress, sådan som kommer av saker som man inte riktigt kan påverka, blir jag väldigt negativt påverkad av. Jag stressar upp mig för allt och kommer liksom ingenvart. Tur då att man har Kim, som är lugnet själv. Tyvärr kan han inte hjälpa mig just nu när jag håller på att bryta ihop för att lärarna har varit så långsamma med att registrera poäng att CSN ännu inte godkänt utbetalningar för vårterminen, eller när mitt examensarbete känns övermäktigt. Det hjälper inte heller att vi har två intensiva småbarn som är... fantastiskt knäppa och fantastiskt jobbiga. Vi har dessutom ont om pengar. Sedan 2,5 år tillbaka. Så nu stressar jag upp mig för att inte få ett jobb efter sommaren. Och jag undrar hur vi ska hinna med allt det praktiska med hämtningar, lämningar, vabb, tvätt, städ och mat nu när jag ska ha praktik i tio veckor. Blä, säger jag. Skönt att jag har så mycket självinsikt att jag tackade nej till svenska som andraspråks-kursen som jag kom in på, och tänkte läsa parallellt denna terminen.
...Eller gjorde jag. Nej. Det gjorde jag inte. Jag kunde inte! För den verkar sjukt intressant! Och jag tycker faktiskt att med lite övertalning från hjärnans sida så kan den räknas som avkoppling och variation från praktik och examensarbete. Så egentligen är den nog inget stressmoment, utan kommer att lugna ner mig.
Bild på chillSienna igår, som av någon outgrundlig anledning tyckte att det var bättre att befinna sig på golvet än i sängen när hon skulle sova. Hon blev dessutom sjukt förolämpad när jag lyfte över henne till sängen innan jag la mig.
Kommentarer
Postat av: Tilda Barkselius
Stress är verkligen hemskt, hoppas du finner tiden att ta det lugnt!
Postat av: Mamma/mormor
Vilken fin, stressfri bild :p. Jag förstår att du är orolig för att inte få jobb efter utbildningen.....HAHAHAHA #not 😃. Och svenska som andraspråk är nog inget bra val.......HAHAHAHA! Blir nog tufft med logistiken- men du jobbar bäst under stress, bara att kapitulera inför detta faktum. Allt löser sej. Skiter det sej, ring till Mårrmårr så hjälper jag till så gott jag kan 😘
Postat av: emma sofie
Jag är också sån som stressar när det blir mycket, men jag gillar inte alls att stressa! Hoppas att det lugnar sig snart för dig :)
Postat av: Mamma Malin
Hehe, känner igen det där! Ska gärna ha hundra saker på gång.
Trackback