Hemma igen
Första dagen med barnen efter vad som kändes som en långresa. Herregud vad man blir fånig efter att man ynglat av sig! Det hjälpte ju inte heller att jag var asförlyld innan resan och knappt umgicks med dem. Men i alla fall, första mysdagen hemma, och vi... stack till förskolan. De skulle nämligen ha höstfest där, och detta hade jag noterat och berättat för Sienna innan jag kollat datumet. Fail, fail, fail. Så jag snackade med fröknarna och bjöd in mig och barnen på en visit trots lov. Kändes sådär att hänga med, men ungarna tyckte att det var svinkul att visa mig allt så det var det värt. I övrigt har vi mest ritat och lekt och gjort småärenden. Imorgon tänkte jag slå på stort med lekplatshäng och veckohandling. Med den energinivån jag har är det en bedrift. Och så ska jag skriva en 3 hp- uppsats på kvällen. Är så trött på att plugga nu. Egentligen gillar jag att plugga. Och att vara lärare. Och mina barn. Men jag orkar inte göra allt! Eftersom det känns vettigt att behålla både barnen och jobbet är det alltså plugget som ryker snart. Efter jul tänkte jag. Då har jag 15 hp kvar innan jag blir behörig i sva på högstadiet. Den bristen kan jag leva med en eller två terminer. Framförallt med tanke på att jag inte undervisar i sva utan i sv och eng; ett ämne som jag ALDRIG kommer att bli behörig i och ett som jag har över 200 hp i- dvs är så behörig att det både räcker och blir över. Så sva kan skjutas upp. Därefter ska jag sova! Och vakna i mars, när det är skidresan som gäller. Längtar redan! Och då ska barnen med. Och vi ska inte hänga på förskolan.
Min vackra lilla skelettflicka
Kommentarer
Trackback