Julie, motionshataren

I början av veckan var jag och ungarna i Limhamn för att uträtta några ärenden och rasta Sienna, samt ge Julie lite frisk luft. Sienna cyklade själv dit och hem, vilket blir drygt en mil totalt. Jag var sjukt stolt och sjukt nöjd, och hennes rastlöshet lugnade sig lite. Det var dock askallt, så jag behövde även få Jullan att röra på sig. Och det är minsann inte världens lättaste sak. Jag testade rutchkana, balansgång, kurragömma, pjätt, springa upp och ner för backar. Ungen vägrade. Tillslut mutade jag henne med chips, om hon klarade vissa "utmaningar". Sienna, som vid tillfället hade cyklat 5 km, löste alla galant med glädje... medan Julie lite lirkade och trixande motvilligt utförde ett par. Klättra upp och åk- chips. Gå balansgång en längd- chips. Spring upp och ner för backen tre gånger- chips. Efter en halvtimme var både ungarna och chipsen slut, så jag gjorde en avslutningstävling. Man får en smula avbrutet chips för varje träd man nuddar. Bilderna symboliserar Julies vilja att motionera. Eller snarare ovilja, då.
 
Notera att ungen står vid samma träd
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0