lamadjur.blogg.se

Två knäppa små döttrar, en bitter sambo och massa galna släktingar och vänner.

Förbannad lärarmamma

I fredags var jag med Sienna i skolan. Jag hade läst att andra föräldrar varit med, och eftersom jag (som lärare) aldrig kommer att få ledigt för att hänga med henne i framtiden var jag tvungen att passa på. Pluggade satan förra fredagen och i torsdags kväll, och hängde sedan med Sienna i fredags. Sienna är smart. Hon knäckte läskoden på egen hand när hon var fyra år, hon älskar matte och har koll på plus och minus och lite av nultiplikationstabellen. Hon kan betydelsen av upp till tresiffriga tal, och kan räkna med dem. Så ana min förtvivlan när de i fredags ägnade dagen åt siffran 4. Hur man skrev fyror. Om man kunde ringa in fyra saker. Fyrans grannar 3 och 5. De hade även en läsestund, där inget barn fick öva utan läraren läste. En genomgång av Mårten gås som var helt katederstyrd. Och vid ett tillfälle ägnade de 45 minuter åt att göra pappersloppor. Individanpassningen var noll- alla skulle göra samma sak, oavsett om du kunde det eller om du låg och dreglade på golvet. Snart står jag och Kim inför ett litet beslut.. ska ungen få gå kvar, eller ska hon hoppa upp en årskurs. Jag vill inte att hon ska vara yngre än sina klasskamrater (och således umgås med äldre i tonåren), men jag vill inte heller att hon ska dö av uttråkning varje dag. Det lär ju leda till lite bråk, om man säger så. Alternativ tre är att vi redan från åk 1 är ytterst tydliga med vad vi förväntar oss av läraren. Vi lär inte bli omtyckta precis, men det kan det ju vara värt. Det minsta man kan begära är väl att ungen får en mattebok tillkastad åt sig, så att hon på egen hand kan få räkna lite självständigt. Och läsa något ord per dag, när de i helklass går igenom alfabetet...

 

Lillsnillet och moster Frida i Bokskogen igår

Men fy och förstår att du blev förbannad. Kramis

Så länge hon trivs och inte är understimulerad så hade jag avvaktat. Hon kan säkert lära sig andra saker av sina jämngamla än just att räkna/läsa. När de är så små vet ju pedagogerna att de kan olika mycket men sakerna lärarna jobbar med kanske är anpassat för annat viktigt (turtagning/lyssna/sitta still/räcka upp handen/utveckla sin fantasi). Ni märker på henne om hon behöver gå upp en klass tror jag. :)

Inte bra alls om ungarna blir understimulerade, kan bli problem längre fram 😬. Men avvakta nåt år- och försök ”bromsa” henne lite? Typ leka med dockskåpet istället 😂. Uppmuntra sociala skills mer än kunskap ( inte för att hon inte är bra på det också, men för att lite ta udden av prestationskänslan ?). Hon verkar ju gilla skolan och har kul, det är huvudsaken ❤️

När jag gick i låg- och mellanstadiet låg jag också ganska långt framför mina klasskamrater i matte och läsning/skrivning, men jag tyckte aldrig det var tråkigt eller kände mig understimulerad. Det finns så mycket annat man också ska lära sig! Dessutom var det faktiskt ganska nice att känna sig duktig utan att behöva anstränga sig😏 Och när man sen blev äldre så hamnade man mer och mer i fas.

Vi kände samma med Oliver och kan få ma känsla nu i tvåan med när jag är och hälsar på. Men vet också att han får anpassade uppgifter i matte, får välja svårare böcker att läsa när det är fri läsning och uppmanas till det. Han får anpassade mål för att han ska ha något att jobba mot. Sen sitter han såklart och gör sånt han redan kan också. Men ha en dialog med läraren, tycker att det fungerat. Oliver hade kanske fått flytta upp om vi känt att han varit där på mognaden i övrigt men det känner vi inte att han är. Han är född i november och är således redan nästan ett år yngre än många i sin klass redan nu. Kämpa på och utmana hemma 😀