lamadjur.blogg.se

Jag var vikarie på en lektion idag. Det gick inte så bra. Man kan tycka att det borde gå bra om man är vikarie på skolan där man själv jobbar, vikarierar i ett ämne som man själv undervisar i, har fått en planering och dessutom känner en del av ungarna. Men då har man fel. I alla fall när det gäller klass 7C. De struntade högaktningsfullt i både ämnet jag undervisade i och om jag kunde deras namn. Vid ett tillfälle hade två av ungarna kuddkrig, fyra stycken genomförde någon form av suddfight och en sprang omkring med en sopkvast och försökte slå klasskamraterna mellan benen. Under detta kaos satt tre stackare och räckte upp händerna och hade frågor om instruktionerna, fem satt och spelade spel och två satt och filmade eländet. Ni får inte filma, skrek jag. Men vi ska snabbspola det så att det blir jättecoolt, svarade de. Jag höll inte med. Det sket de i. Det kändes som en mycket lång timme. När jag tillslut kom därifrån och traskade bort till min byggnad, där mina fina nior är, så stötte jag på en flicka i min klass. "Är du okej Lisa? Du ser lite uppgiven ut". Jag berättade för henne om kaoset, och fick välförtjänta medlidande mumlanden. Sedan åt jag en pingvinstång. Och höll i en underbart trevlig lektion i om hur man skriver krönikor. Nu har jag återhämtat mig, men jag filar fortfarande på formuleringen gällande hur lektionen gick, inför när min kära kollega frågar imorgon. Sådär, skulle man kunna säga. Den gick sådär.