lamadjur.blogg.se

När jag var 18 år bodde jag ett år i USA. Då fick jag för första gången uppleva Halloween. Det var underbart! Jag har suktat efter det sedan dess, men här i Sverige så har det inte riktigt varit en grej... förrän nu! Vi bor i hus, och på områdets hemsida var där lite mummel om Halloween. Mumlet gick att sammanfatta med att de flesta tänkte gå Trick or treating den 31:a, medan några fortfarande blandade ihop det med Alla helgona. Och att man bara fick gå till de som hade pumpor med ljus i. Så jag och barnen satsade! Vi klädde ut dem- nästa år ska jag lätt vara giraff- och påbörjade en vandring. Och det blev så lyckat! Folk hade gått all in pch hade skelett, spindelnät, läskiga clowner. De hade massor av godis och berömde barnen och var supervänliga. Jag är nästan tårögd. Vid ett tillfälle fick dock Julie hybris och vände sig till Kim och mig och sa "Ni kan dra hem nu, jag och Sienna klarar detta själv". Anledningen till att Kim dök upp mitt i allt ihop, var att vi också hade ljus och pumpa framme... så han fegade ut och ville hellre gå rundan med oss än att vara hemma och dela ut godiset. Nästa år har han dock lovat att hjälpa mig att fixa mer pynt. Han ska dra på sig ett lakan, sätta sig i en brassestol.. och skrämma livet ur besökarna. Ska bli nice! Glad Halloween alla!

 

Picasso, Rembrant och Van Gogh kan slänga sig i väggen; Julie har lärt sig att rita! Helt underbart söta små spöken, för den som kanske inte helt kan urskilja vad det föreställer. Jag är omåttligt stolt. 

 

Julie har satt ett nytt personligt rekord- undvikit toaletten i 23 timmar! Utan olyckor. Tidigare rekordet låg visserligen på något liknande, men då var hon magsjuk och på gränsen till uttorkad. Denna gången hade hon druckit en flaska vatten, en mer, två glas vatten och ett glas läsk. Och ändå höll ungen sig! Anledningen till detta helt meningslösa och rätt skrämmande rekord är att det sved när hon kissade igår. Hon blev asrädd och vägrade sedan. Eftersom hon gallskrek och fick panik, så körde vi till vårdcentralen för att kolla om det var urinvägsinfektion. Det kollar man genom ett kissprov. Vi fick alltså åka hem utan besked... Men, om man kan hålla sig i 23 timmar så är det nog inte uvi man har, eftersom ett tydligt tecken på det är att man INTE kan hålla sig. Så hon har självdiagnostiserat sig, så att säga. Idag kunde den lilla rekordsättaren dock inte hålla sig längre, utan rusade på toa. Utan att skrika. Skönt! Men lite besvärad är hon ändå. Hoppas vad det än är som spökar försvinner snart, för om vi måste besöka fler vårdcentraler kommer Julie att bli sjukhusrädd.

 

Första lediga höstlovsdagen (igår räknades inte- först pluggade jag medan ungarna var i skola/på förskola, och sedan läste jag bort kvällen) har tillbringats med väldigt lite aktivitet. Lite presentshopping, småstäd, lek på rum. Sienna var på kalas ett par timmar och Kim har varit iväg och handlat mer färg, men totalt har nog familjen gått 200 steg. Vi har skrotat bort dagen. Skönt! Nu är vi uppvilade och redo för en ledig vecka. 

 

Julies funderar:

 

- Jag har ett Ji och ett Ju i mitt namn.

- Mm.. du har J och U. Och L och I och E. 

- Och så har jag jag en sån bokstav som ser ut som en pall. Fast uppochner. 

- Va? Vad kan det vara för någon? Menar du ett U fast uppochner? 

- Nä.. en sån som pappas jobb. 

 

Hon menade ett E. Han jobbar på EP-service (vilket står på tändare, kläder och bilar). Naw! 😍

 

Nu är det loooooov! Nästan. Ska plugga satan imorgon, så att jag slipper tänka på det under ledigheten. Då ska jag istället hänga på lekplatser, övernatta hos min moder- med barn, gå trick or treating, hänga på öppna förskolan... och bara chilla. Underbart. Älskar att vara lärare på vardagarna. Älskar det ännu mer när det är lov. Kan man börja räkna ner till jullovet redan nu?

 

Var i kyrkan idag med min mamma och ungarna. Barnkörer sjöng Disneylåtar, under ledning av hon som har Elsa-rösten i den svenska Frost. Det var ganska bra om man säger så. Jag hade gåshud. Sienna hade tråkigt. Ungar.

 

Saker man kan önska klockan 6:30 en lördagsmorgon:

 

Att få sova

Att få frukost

Att få mysa framför tvn

Att läsa

Kaffe (moder)

Att påbörja en liten lugn och tyst lek (barn)

 

Eller i Julies fall- att få bada.

Jag älskar min nya tandläkare! Först fick jag inget bra intryck av henne. Hon är nämligen yngre än jag, vilket med min åldersnoja är ett stort problem (något som onekligen kommer att leda till svårigheter i takt med att jag blir äldre- och således kommer ha fler och fler som är yngre omkring mig). Men efter att hon snackat en stund så förlät jag henne för denna felaktighet. Hon är underbar! För det första var hon tidig. Hon var dessutom snabb. Jag fick beröm för mina colaslitna tänder, då hon tyckte att det var super att jag tog så väl hand om dem och hade så lite tandsten. Bortfrätt? Hon sa åt mig att tagga ner när det gällde Siennas dubbeltänder. "Varför utsätta ett barn för ett traumatiskt ingrepp när naturen sköter det själv? Vi gör ingenting med barns tänder. Inte ens om de får en ful extratand- för den kan hända! Bara vid sjukdom eller skada för andra tänder. Så låt du din unge se knäpp ut och borsta lite extra på alla rader." Därefter avslutade människan med att fråga om jag ville slipa tänderna. "Alla ska ju göra det, får vi tandläkare lära oss. För upplevelsen. Men vilken upplevelse är det? Att slipa tänder? Dina är så fina ändå, så du slipper om du vill?" Jatack. Sedan fick jag gå. Hoppas att ungarna också får henne! Går inte att ha tandläkarskräck där. Oavsett ålder. Dessutom tyckte jag att hon hade några gråa hår. Hon hade dock kolsvart hår, så det var inte så skumt. Men en 25- åring (hon gav ett 25-årigt intryck!) med gråa hår är lättare att gilla än en 25-åring utan. 

 

 

 

Jag älskar julen! Alla ljus och pyntet. Granen! Allt godis, alla paket och allt pyssel. Stämningen. För att inte tala om julmusiken! Typ den enda musik jag gillar. Det finns dock en jullåt som jag avskyr. Last Christmas. Den är tjatig, gnällig och vid vissa tillfällen så låter det som att sångaren har talfel. Den är hemsk. Så gissa, av alla hundratals härliga jullåtar, som min välsjungande klass väljer att de ska uppträda med på en avslutningsfest? Last Christmas. Bläää... Nu kommer jag att behöva lyssna på eländet varje vecka fram till jul. Tur att alla andra låtar och allt annat mys väger upp. 68 dagar kvar till julafton. När kan man skicka in sin önskelista? Kan man önska att elever väljer en annan låt? 

 

 

 

 

 

• Snart lov!
• Jag älskar huset och byn vi bor i
• Ungarna har- efter mycket tjat- sovit i egna sängar de senaste fem nätterna
• Älskar mina två nya svenskgrupper på jobb
• Är i fas med skolarbetet

Har glömt att visa vår assnygga trappa! Den saknar fortfarande räcke, men den är ljus och fin och framförallt väggfri. Skåda bilder på processen nedan. Nu ska vi bara samla ork och energi för att ge oss på trappan ner mot källaren. Kommer att ta många veckor att samla den energin, för fyyyy vad tråkigt det är att måla trappor. Smärre form av tortyr. Men vilket vackert resultat! Ignorera den fula gula metallpinnen. Den ska också bli vit, så fort vi listat ut hur.

 

Skulle ha en lugn helg. Gick sådär. Började i Bokskogen igår, med grill och kompishäng. Därefter fortsatte kompishänget här, innan vi drog som en stor flock och storhandlade. Och sen småhandlade. Hem och lagade mat, innan jag däckade framför tvn. Efter 11 timmars sömn (huuuur?!) så var jag rätt pepp på denna dagen. Julie var bjuden på sitt första barnkalas, vilket Sienna rätt fort krashade. Det var på Leos och storasystern till födelsedagsbarnet var Siennas kompis. Så de liksom smugglade in henne. Hängde där 3 timmar. Därefter hämtade vi modern som cyklat till vårt hus. Tillsammans med henne shoppade vi lite och hittade sedan ett underbart pumpaställe. Nu har vi precis landat här hemma, och ska strax äta. Sedan ska jag försöka se klart serieavsnittet- Morden- som jag somnade ifrån igår. Två veckor till lov. Räknar dagarna. Ska bli fööönt. 

 

Vi var på bibblan idag. Världens sötaste lilla bibliotek, precis bredvid skolan. Sienna fick ett eget lånekort, valde böcker själv och hade sedan lite högläsning för mig på kvällen. Tydligen har hon lärt sig att man ska göra en paus vid punkt. Tydligen har läraren inte lärt henne hur lång denna paus ska vara. 20 sekunder kanske inte låter så långt, men testa. 

"Märtas favorithäst heter Julia." 1, 2, 3, 4... 18, 19, 20.

"Julia älskar också morötter, precis som Linus". 1, 2, 3...

Läsning from hell. Efter att jag hade slutat fnittra bad jag barnet korta ner pauserna, vilket gjorde stunden lite trevligare. Är så stolt över min knäppa duktiga flicka. 

 

Hur länge väntar man innan man kontaktar tandläkaren? Siennas tänder är för sjutton lika envisa som hon är!

 

Sienna- das 13-åring.

Herregud vad vi bråkar här hemma. Hon är både liten och stor, mammig och trotsig. Och otroligt kaxig. 

Bråk som hon har vunnit i veckan: hon slipper ha tunn täckoverall, då det är "töntigt", och får ha enbart jacka. Hon slipper sätta upp håret och får ha enbart klämma.

På den nivån ligger det. Fast inte bara med utseende såklart, utan allt ska diskuteras. Vem som fick bäst flingskål, om Julie får låna en docka, huruvida Sienna kan ställa undan skorna själv, om en uppgift i skolan räknas som läxa eller inte, vems tur det är att välja bok, om det är orättvist att Julie får hjälp att gå ner för trappan, om vi måste vänta på Julie när hon cyklar, om Sienna får stanna på en gård nära skolan och leka själv...

Idag verkar hon dock ha vaknat på rätt bra humör. Vi har varit vakna i 30 minuter och jag har inte blivit skriken på än. Skönt!

 

Guuuuud vad mycket tid jag kommer att ha när jag går ner till 80%. Trodde jag. Jobb, pendling, bedömningar, förberedelser, husfix, plugg, barn, mat, städ... Betyder att man inte riktigt hinner med nåt fullt ut. Det är tur att jag gillar alla delar. Kanske förutom matlagandet och städandet då. Och att jag sover så väl, så att jag orkar. Däckar som en klubbad säl varje kväll. Och blir dessutom lika chockad varje gång klockan ringer på morgonen. Det enda som inte hinns med är motion, men det väger jag upp genom att äta en massa godis. Eller va? Måste nog försöka ta tag i det. Både motionen och godisätandet. Det ena ska börjas med och det andra slutas med. Eller skäras ner på i alla fall. Man måste nog vara realistisk. Hade gärna fått frisk luft också, nu när jag ändå är inne på en önskelista. Helgerna har dock spenderats ganska mycker utomhus, och inneburit ganska mycket motion. Vi har upptäckt nya ställen i den inte så platta byn vi bor i, vilket innebär en massa cyklande upp och ner. Dessutom är vår trädgård ett never ending project, som vi gräver och gräver i. Hur svårt kan det vara att plantera gräs? Jättesvårt är svaret. I helgen som kommer blir det dock snäppet mindre motionerande, då vi istället för cykelutflykt och trädgårdspåt ska ha inflyttningsfest. Är så laddad! Chilla kan man göra när man är gammal. Eller på höstlovet? Tre veckor kvar. Niiiice!