lamadjur.blogg.se

Barnen badar. UTAN att bråka. De somnade sent igår och borde genast tas upp för en tidig läggning. Jag är dessutom astrött och vill att de ska somna genast. Imorgon ska jag vara på jobb vid 7 för att hinna rätta saker eftersom jag ska ut på kvällen. Så jag vill lägga mig tidigt. Men de bråkar inte! Jag kan inte ta upp dem när de sitter och leker fint ihop. Att sitta och tjuvlyssna på deras samtal är dagens bästa händelse. Nu kallade Julie. Skönt att hon löste dilemmat åt mig.

 

 

 

Trevliga saker som har skett idag: skolverket tyckte synd om idioten som efter att ha pluggat 45 hp ansökte om en komplettering (årskurs 4-6) som kräver 30 hp.. trots att hon egentligen behövde den för årskurs 7 till 9. Efter mitt lilla fina tycksyndommig-mejl fixade de missen och jag är nu behörig sva-lärare! Och SFI och en massa annat trevligt som också dök upp på legget. Är så nöjd! 

Dessutom så bokade jag och Kim biljetter till en Cher konsert i höst. Jag älskar Cher! Har sett henne live en gång innan, i LA, men då var jag 18 år så jag tycker att detta är en ganska trevlig sak att återuppleva. Även om det är på en lite kyligare och mindre cool plats. Yey! Mycket glad lama. Härlig dag. 

 

Denna veckan har vi kört femtielva omgångar skitgubbe, aka vändtia. Varje dag. Flera gånger om dagen. Efter två rundor i samband med frukost så bad jag Sienna om en paus. Hon tog saken i egna händer... och spelade mot sig själv. När jag hörde henne muttra "vänta, vems tur är det?" valde jag att lämna rummet. Ungen är inte klok. 

 

Mögelsanerare kommer och fixar möglet vi upptäckt på insidan av den vägg där det "inte var fuktskador". På andra sidan gipsväggen ligger vårt lilla badrum.

 

- Kommer vi att behöva riva badrummet?

- Va? Har ni mögel där med?

- Nä.. men detta kanske har åkt igenom skivan?

- Nej, detta tar jag idag.

- Men om du inte kommer åt allt.

- Men det gör jag. 

- Så du är säker på att det inte behövs rivas?

- Ja.

- Vad gör jag om möglet kommer tillbaka?

- Det gör det inte. 

- Hur länge tycker du jag ska vänta innan jag stänger väggen?

- En vecka, så har medlet god marginal för att vädras ut.

- Och om jag sen ser svarta fläckar, så ringer jag koordinatiorn från försäkringskassan?

- Nej, ring mig då. För där är inga svarta fläckar. Jag är säker på att jag fick allt. 

- ...

- ...

- Vill du ha kaffe? 

 

Vågar man lita på detta nu? Hoppas! Att slippa renovera badrummet, vilket försäkringen inte hade täckt, innebär ju att vi sparar typ 100 000 kr. Hade ju inte varit helt fel. Inte för att vi har de pengarna, men ju färre lån desto bättre känner jag. Och ju fler resor desto bättre... 

 

Jag och ungarna njuter för fullt av vårt lov. Jag njuter av att de är gamla nog att sova längre på morgnarna och sedan gå upp utan mig, Puff njuter av att ha mig nära och Piff njuter av att ha en motspelare i Vänd tia- som vi helt felaktigt och av någon oförklarlig anledning kallar Skitgubbe. Detta varvat med kubb. I fredags var jag dessutom på spelkväll hos min moder, i lördags var vi på Jump och sedan var Nina här och i söndags gick jag på bio med Corre och Madde. Och idag träffade jag Josse. Känner mig så social, så social. Imorgon hoppas jag att vi ska få till en bowling-premiär för barnen. Gäller att passa på när de är så små att jag fortfarande klår dem. Älskar lov! 

 

• Ytterligare ett rum i huset fixat. Känns bra att något blir snyggare när vi har en riven vägg full med mögel i hallen.
• Det härliga vädret. Snart vår!
• Sienna blev inte mer sjuk än lite feber igår, och Jullan är frisk igen. 
• Snart lov!!! Men njuter inte när man vabbar, då har man mer ångest. Men om tre dagar ska jag njuta. 
• 4 veckor kvar till skidor!!!

Skulle ut och rasta Har-varit-sjuk och På-väg-att-bli-sjuk, enligt deras önskemål. Ägnade tio minuter åt att hälla ut och välja dockkläder. Tjugo minuter åt att rota fram och ta på extra regnkläder och fleece och halskragar. Fem minuter att fixa matsäck. Ytterligare fem minuter tog det att sätta på de förbannade docksadlarna. Begav oss iväg till närmsta lekplats. Sienna fick inte klättra i dyngsurt och halt träd, Julie vågade inte åka rutchbanan. Fanns ingen torr och blåsfri plats att äta på. Ska vi testa en annan lekplats, föreslog jag. Nä, vi vill hem, svarade de unisont. Var ute i totalt sju minuter, om man räknar cykelturen dit och hem. Lyckat.

 

Jag och Kim tittar på en serie. Avsnittet tar slut. Jag är mer tv-sugen.

 

- Har vi något att se efter detta?

- Mm.. vi har två till avsnitt av denna serien.

- Har vi? Kan vi se dem nu?

- Ja.. (Kim fortsätter att pilla på mobilen)

- När? (Funderar på om det är lönt att jag börjar läsa medan han roar sig med mobilen)

- Jag ska bara till ICA en sväng först. 

 

Sjukt otippat svar. Jag trodde att han ville läsa klart artikeln eller något. 

 

 

Julie är så sjuk, så sjuk, så sjuk. Överynklig. Hon har inte varit så här dålig sedan hos fick RS när hon var 1,5 år. Jag tror det är influensa. Hon sover HELA TIDEN, har feber trots alvedon var fjärde timme, och är nästan apatisk. Sedan igår har vi fått i henne lite vindruvor, några chipssmulor och en klubba. Inte ens tacos eller glass lockar. Stackars min lilla Puff. Och stackars Sienna, om detta väntar henne. Hon går just nu mest och gnäller på grund av inställda planer och orättvisan i att Julie slipper äta, medan hon glatt kastar sig alla glassförmåner och mobiltillgångar. Jag och Kim varvar vår ömkan med glädje över att vi vaccinerat oss och att det är fyra veckor kvar till skidresan.

 

 

Vi ska snart ha medarbetarsamtal. Då ska man ranka sig på en skala inom tre områden: relationer gentemot elever, kollegor och föräldrar, pedagogik och utbildning.. tror jag. Jag är helt körd. Inte för att jag nödvändigtvis är kass på allt, utan för att min insikt om var jag ligger är noll. Vissa dagar- som idag- är jag ytterst nöjd med mig själv och känner mig omtyckt och lyckad. Andra dagar- som igår- så sög jag och mitt jobb och alla hatade mig. Kan ha att göra med att en elev faktiskt somnade på min lektion. Inte överbra för självkänslan. Men ändå. Funderar på att kryssa i olika på tre lappar och lämna fram dem och förklara läget. Om inte annat borde chefen få lite humm om vilken stressnivå ens psyke ligger på så här i februari, veckan innan lovet. Har övergått från att räkna veckor till att räkna dagar. Nästa steg är timmar. Jag längtar tills det är minuter...

 

 

Nattade barnen. Tog ett bad. Jag vet att rören läcker och att där är fuktskador, men helt ärligt: om en vägg är riven och mögel är blottat... hur mycket värre kan det bli? I alla fall, när jag kom upp ur badet låg där en liten lapp och väntade på mig. Naw! Gåta: vad var ungens meddelande?

 

 

• Första Nationellt-prov delen avklarades idag. Alla kom, alla gjorde sitt bästa, inget kaos. Skönt. Hoppas på lika bra flyt på torsdag.
• 1,5 vecka till lov!
• Har inte ögoninflammation längre. Så skönt! Vilken lycka att kunna sminka sig innan man går till jobb.
• Ungarna somnar alltid i egna sängar, och oftast utan gnäll. 
• Såg precis en film, som jag suktat länge efter. "Jag, en". Urkass! Inte alls lika bra som boken. Men nu slipper jag undra. 

Jag har upptäckt världens bästa grej. En underbar upptäckt, här i Bara. Nu kanske det kan vara så att inte alla håller med mig, men ha då i åtanke att jag jobbar som svensklärare, är oerhört töntig, och fullkomligt slukar böcker. Nu till upptäckten: Baras bibliotek har något som heter meröppet. Meröppet innebär att jag, med mitt lånekort, kan besöka biblioteket vilken dag som helst mellan 7 och 21... Även när det är stängt! Jag är helt till mig! En bokmals dröm. 15 böcker läste sedan nyår. Detta året satsar jag på att nå 100-sträcket. 

 

Mitt hjärta smälte precis. Varje kväll bäddas ungarna ner som "varsin larv", dvs rullas in i täcket. Därefter har de begränsad rörlighet, för att inte förstöra larven. Ofta händer något, och de kallar på oss- som sitter i vardagsrummet TVÅ TRAPPOR NER- och ber oss fixa till täcket igen. Sådär kul. Men ikväll hörde jag ett litet pipande: "Sienna... jag vill ha min larv". Och Sienna fixade det! ❤ 

 

 

 

Jag och Julie hade lite egentid häromdagen. Vi skulle pussla. Eftersom jag då var assugen på gårdagens chips bestämde jag att vi kunde ha lite snacks medan vi la pusslenal. Jättebra idé, sa Julie, och högg in på chipsen. Och kunde inte lägga en enda bit, eftersom full fokus var på ätandet. När chipsen var slut tyckte hon också att hon var färdig med pusslandet. Sådär lyckat, tycker jag. Nästa gång äter jag upp chipsen i smyg.

 

• Jag var på jobb idag. Osminkad och med ögoninflammation. Jag kände mig lika bekväm som en giraff med påssjuka, men jag gick till jobb. Och överlevde dagen. Fick visserligen lite skäll av kollegor för att jag gick dit, och en massa tröstkramar innan jag hann förklara att jag inte var ledsen. Men ändå. Ungarna var en blandning av hysteriska och förstående, och hävdade ihärdigt att jag var fin utan smink. Svullen och med gult slem hängande från ögonfransarna? Totalt genomfalskt, men gulligt av dem.
• 2,5 veckor kvar till loooov!
• Skidskola och liftkort bokade. 
• Känner att jobb är ganska mycket under kontroll, trots att alla elever och deras föräldrar är inne i en gnäll-alltärlärarensansvar-period.
• Läste ut en underbar bok igår! Vända världen rätt. Ungdomsbok. Läs den. 

Sienna har äntligen tappat sin andra tand, vilket betyder att hon inte längre kör någon hajimitation med dubbelrader. Ska bli spännande om ovanraden kommer i rätt ordning. Hon vågade först inte dra ut tanden, men när hon såg en bild på sig själv så insåg hon att hon inte kunde gå omkring på det viset. Hon höll dock på att backa ur när Kim kom med tråden, men skärpte till sig. Kanske för att vi mutade henne med en leksak om hon drog ut den. Good parenting. Men nöden har ingen lag, kände jag, för ungen såg fan inte klok ut. 

 

Med enbart 45 dagar kvar till skidsemestern var jag tvungen att klicka hem nya skidkläder igår. Svarta diskreta termobyxor och en inte alls lika diskret illrosa jacka. Köpet hade inte alls att göra med att jag vid helgens snöfall upptäckte att jag hade blivit för tjock för mina gamla termobyxor, samt upptäckte att skidjackan är så gammal att den faktiskt ger i från sig ett krasande ljud när man rör sig. Ganska illvarslande. Och deprimerande om båda plaggen spricker mitt i backen. Så jag hade inget val att köpa nya kläder. Oj så synd om mig. Längtar till backen!

 

• Pappas begravning var fin och lyckad, om man kan skriva så. Kanske svårt att misslyckas med en sådan. Men ändå. Mysigt att Hanna och morfar var med. Fina låtar och fina ord. Uttråkade och inte alls upprörda ungar. Och så jag och Frida som grät ikapp och ändå kunde skratta när prästen flummade.
• Trevlig lunch med gänget efteråt. Helknäppt gäng som kan sitta och garva efter en begravning. Underbart! 
• Mamma hängde med oss till Leos efteråt. Rejäl rastning av barn och oss. Älskar att vara där på vardagar när där är få människor. 
• 6 veckor till skidor! 
• Sienna älskade gymnastiken igår med. Så himla kul att hon är helfrälst.