Tre dagar i en gammellamas liv
Det var, för en ovan gammellama, en aktiv helg. Födelsedagsmiddag på Pinchos i lördags och yogaintroduktion i söndags. Middagen var nice, men jag är lite besviken på mina avkommor; de gillar nämligen inte alls maten på samma sätt som de borde. Huuur kan man inte älska miniportioner med mat där man kan välja i princip vad som helst och vara klar efter fem tuggor? Borde vara varje barns dröm. Men de suckar alltid och väljer sedan varsin torr miniburgare som de därefter idisslar i två timmar medan de tjatar om efterrätt. Ballonglaman som jag fick av Frida piggade dock upp. Både mig och dem. Dock inte de som satt vid bordet bredvid. På söndagen var det yogaintroduktion. Efter tre timmar var jag mycket introducerad och ganska mör. Antingen är detta bra för min lite sneda rygg, eller så har jag brutit den. Inte helt lätt att avgöra faktiskt. Nu är jag på väg hem från jobb. Ganska tuff dag. Inga 14-åringar vill vara i skolan och är de där vill de inte lära sig engelska. De vill jobba på sina sociala skills. Man tycker att de borde vara experter på det vid detta laget, men så är inte fallet. Idag trodde dessutom en elev att syftet med lektionen var att få veta hur Harry Potter slutar. "Jag har sett filmen, så då borde jag slippa boken." I beg to differ. Önskar att helgerna var lite längre. Känner att man borde få vila efter restaurangbesök och yoga, när man har blivit en gammellama.
Laman smet över till grannarnas bord lite då och då..
Ställ inte frågor som du inte vill ha svar på
När vi läste en godnattsaga reagerade Sienna på att systrarna på bilden hade olika ögonfärg. "Varför har de det? Jag och Julie har ju båda blå, som dig." Jag älskar genetik. Game on, tänkte jag, och började förklara. Ungen somnade i alla fall fort.
Blåögd nyfiken sötnos
Särskrivningslektion
Jag undervisar i en svenska som andraspråksklass, som är ganska svag. De flesta har inte varit i Sverige i så många år, och alla kämpar med grunderna som att ha stor bokstav, vad kommatecken innebär, vad som menas med skriftspråk. Dessutom har de ett väldigt begränsat ordförråd. Idag tänkte jag att jag skulle lära dem om särskrivning. Jag är nybörjare som sva-lärare, men jag tänkte att en genomgång av särskrivning inte borde skilja sig nämnvärt mot att undervisa en svenskklass i det. Ack vad jag misstog mig. Vi började med att kolla på roliga exempel på internet. Ingen skrattade. Jag började ana ugglor i mossen. Vi började gå igenom exemplen.
"Skum tomte". Vad är skum? Vad är en skumtomte? "Student plakat på en timme" Vad betyder plakat? Vadå bild vid studenten? "Ren korv" Jag vet inte vad en ren är!
Och inte nog med att ungarna inte kunde orden, de hörde inte skillnad på mitt uttal heller. Ren korv och renkorv lät som samma sak för dem! Snacka om dödfödd lektion. Det var 75 minuters pina för oss alla. Man vet liksom att det är illa när eleverna försöker jobba för att de tycker synd om läraren. Åh well, bättre lycka nästa gång. Då ska jag kolla igenom mina exempel noga.
Julies nya plalaply anfaller
Julie fick ett nytt plalaply av min mamma. Jag tror att hon gillade det. Antingen det, eller så har plalaplyet gått till attack och försökt kväva ungen i sömnen. Svårt att säga.
Tisdagslista
- Inga fuktskador i väggar som omger läckande rör. Tjohoooo! Kanske blir pengar till en sommarresa trots allt.
- Snart skidor. Längtar till tusen.
- Har inte ångest inför utvecklingssamtalen imorgon, även om jag fasar lite.
- Sienna frågade i morse om hon inte fick gå på gymnastik varje dag.
- Är klar med skolan!!!
I leve jo. Naw! Och Siennas eviga God Jul. Undra om hon slutar lagom till påsk?
Helnöjt lamadjur
Mycket nöjd lama idag. Julies förskola har flyttat, och hon älskar det nya stället! Kan ha att göra med att de köpt in massor av nya dockor, men ändå. Tummen upp av knubbsäl vid hämtning är aldrig fel. Lätt värt en omväg över åkrar i iskall blåst. Sienna började dessutom på gymnastik idag, och från att ha haft en pissdag i skolan var hon överlycklig efter gymnastiken. Hon både hjulade och stod på huvud och njöt. Jag njöt av att min polare med jämnårig dotter var den som hämtade och lämnade. Och efter fem ganska smärtfria lektioner och en upphittad pingvinstång så orkade jag dessutom jobba lite efter att ungarna lagt sig ikväll. Händer inte ofta, förutom när jag plågar mig med bedömningar. Kan ha att göra med att jag är klar med plugget och därmed får mer enerig. Sista tentan skickades in i torsdags. Underbart! Som sagt, mycket nöjd lama.
Bild från kall utelek i lördags. Då var jag också rätt nöjd med mig själv. Älskar Gyllins trädgårdar!
Kim- hårräddaren
Igår hade vi kompisar över, för lite skidsnack och pizzaätande. Kompisarna hade med sig två barn och ett spel. Yey! Underhållning för alla. Så medan ungarna röjde på ovanvåningen spelade vi spel och drack vin. Underbar kväll. Lagom till de skulle gå hittade vi dock tuggummit som Julie tappat tidigare under kvällen. I hennes hår. Jag hämtade en sax, vilket fick Kim att reagera som en vettvilling. Han betedde sig som att hennes hår var förankrat i livsviktiga blodkärl och vägrade låta mig klippa. Han placerade ungen i frysen, gjorde balsaminpackningar och slet av tovor som han "räddade". Mycket nöjd med sig själv lät han mig därefter klippa av den sista biten- utan att inse att halva tuggummit fortfarande satt kvar en bit bort i håret. Jag hade dock kvar saxen, så när han sa hejdå till gästerna rök resten. Jag tänker ha ansvar för ungens hårtvätt ett tag framöver. Men som sagt, mycket trevlig kväll! Och om mindre än två månader ska vi hänga i backarna ihop! Yey! Fast då får Julie skippa tuggummituggandet.
Älskade älskade lilla Puff
Lusläsaren
Hörde Sienna prassla med en bok, men hon blundade när jag tittade in. Skolkatalogen låg nedanför sängen.
- Sover du räv?
- Ja, jag kan inte sova!
- Det gör inget. Du vilar ändå när du ligger och myser såhär. Titta du i skolkatalogen.
- Det har jag redan gjort! Två gånger! Vet du hur många som heter Olsson på skolan? 15 stycken! Och tre Lindell! Alla tre Lindell är släkt med varandra.
Oooookej. Men kör en omgång Persson då? Så kan man ju tydligen också roa sig. Godnatt
Förbannad övertrött sexåring
Första skoldagen efter lovet. Sienna är lite trött. Och med lite menar jag att hon är så trött så att en parkbänk hade tett sig bekväm. Hon vill jättegärna spela tv-spel, men får inte eftersom hon dels måste göra sig i ordning och dels beter sig som en rabiessmittad tasmansk djävul.
- Kom Sienna, vi läser en bok istället? Föreslår Kim.
- Nä! Jag vill inte läsa en bok! Vi har läst böcker i sex år nu!
Så sant som det var sagt. Men att det skulle vändas mot oss trodde jag nog inte.
Mindre trött sexåring, när hon lekte kock häromdagen.
Ynklama
Startade jobbveckan med att förvandlas till en ynklama. Mådde bra morse. Mådde bra på förmiddagen. Insåg vid lunch att jag saknade aptit. Fick plötsligt konstigt ont i kroppen, på tokiga ställen som handryggarna och ovansidan på fötterna. Började frysa. Frös hysteriskt så jag skakade. Fick be Kim hämta mig på vägen hem, för jag klarade inte att ta bussen. Svepte alvedon så fort jag kom innanför dörren. Vilade 30 minuter i tjocka kläder under täcke. Och mår nu hyfsat okej. Hur är det möjligt? Tror att kroppen fick en chock över att vara tillbaka på jobb efter en långledighet. Håller tummarna att den hämtar sig till imorgon.
Min moder passade barnen idag, då förskola och dagis var stängt. Hon ska passa dem imorgon med. Lyx! Extra lyx om jag är sjuk.
Seriebesatt lama
De senaste veckorna har jag och Kim följt en serie. Scott och Bailey. Eller, jag har följt den och han har mestadels sovit till den. Men ändå. De två poliserna höll mig sällskap när jag var stressad i slutet av terminen, och slutkörd efter att ha suttit vid pappas dödsbädd. Inte illa att lyckas skingra någons tankar då! Men nu är serien slut, och jag lider. Jag saknar poliserna som om de vore riktiga kompisar som försvunnit. Och inte nog med det, jag är förbannad på alla andra serier för att de inte är Scott och Bailey. Jag och Kim har precis börjat följa Broadchuch, och medan Kim tycker att den är spännande så sitter jag mest och gnäller. Psykfall? Det är nog tur att jobbet börjar imorgon igen, så att jag kan fokusera på riktiga problem och inte på huruvida en fejkpolis löser ett fejkbrott bättre eller sämre än en annan fejkpolis. Men jag ser inte fram emot att gå upp strax innan 06. Lov och sovmorgnar är ganska härliga. Sex veckor kvar till nästa! Och vi har kanske lyckats hitta en ny serie tills dess.
Så icke fotogeniska
Underbara sänghimlar till lättskrämda barn
Mina barn har önskat sig sänghimlar länge. De har inte fått några, för jag har varit för snål. Men så fick de fina av mormodern i julklapp. Ljusgrå linne. Asdyra och helt ljuvliga. De tjatade i tre dagar om att få dem uppsatta, sen lekte de i sängarna i 30 minuter. Och vid sovdags tog det tre minuter innan de fick panik och ville ha bort dem. Båda två. Eftersom det var lääääskigt. Knäppa barn. Väl spenderade pengar, liksom.
Hur man lagar en leksak
- Titta Sienna, kassaapparaten är sönder.
- Åh nej, vad har du gjort, Julie?
- Det gör inget. Mamma kan laga den. Hon kan sy den.
Älskar min yngsta dotters övertro på mig och mina förmågor. Det fick dessutom Sienna att glömma sin ilska och börja skratta. Och Julie fattade ingenting. Mammor kan ju allt?
Lite exalterad Sienna
Sienna ska hem till sin gamla förskolekompis Lou imorgon, och sova över där. Hon fick veta detta igår, och har sedan dess nämt Lous namn cirka 2000 gånger. Förutom det har hon räknat ner timmar, berättat för oss alla att hon INTE ska äta fredagsmys med oss imorgon och högt funderat på vad hon och polaren ska göra. Den absoluta botten nåddes när Sienna tvingade Julie att spela rollspel, där Sienna var sig själv och Julie var Lou. Annars kunde Sienna ju inte rita klart Lous teckning... vilket hon också nämnt femtielva gånger. Det tydligaste beviset på tjatandet kom dock vid matbordet, när jag råkade kalla Julie för Lou. Då har det fan gått långt. Bara 20 timmar kvar till lämning... för nu är vi två som räknar ner.
Exalterad tjatunge ❤
Legoköparna
Bilden ovan visar mina barns olikheter mycket väl. Ungarna blev- båda två- kära i ett legobygge i en leksaksaffär. Ett snordyrt legobygge. De valde att använda sina julklappspengar från farmor och farbror och gammelmorfar, och slå sig samman för att köpa bygget. Så fort vi kom hem slet de upp förpackningen. Sienna satte sig koncentrerat och kämpade i tre timmar, medan Julie låg på golvet och lekte med gubbarna i lugn och ro. Därefter lekte de tillsammans i över en timme (hallelulja!), efter vilken jag fick tvinga dem i säng. De protesterade vilt och hysteriskt, och lugnade inte ner sig förrän de förstod att ju tidigare de kommer i säng desto tidigare vaknar de och kan fortsätta bygga. Underbara knäppisar. ❤
Julie skriver!
Min lilla Puff har skrivit sitt namn! Så duktig! Jag vet att det är oläsligt, lite för många i:n och att bokstäverna kommer i fel ordning. Men ändå! Duktig, duktig Puff.
Det är alltså de rosalila krummelurerna till höger som är bokstäver.
I I J E L U. ❤
År 2018 sammanfattning
Med lite sinande energi- eller möjligtvis mer fokus på annat (kan ha läst 83 böcker i år, målat en jäkla massa samt nötat en mängd serier)- så har bloggandet prioriterats bort. Men här kommer i alla fall en lista som avslutar och sammanfattar år 2018. Höll på att skriva 2017. Hur snabbt får år lov att gå, egentligen?
Beskriv året med tre ord:
Jobb, barn och hus
Bästa köpet:
Hus! Älskar att ha ett hus. Hade kanske älskat det mer om det inte haft en läcka eller legat precis bredvid ett mycket snyggare som är till salu för samma pris.. men älskar det ändå.
Vilka sånger kommer påminna dig om 2018:
Shallow! Lyssnar sällan på musik, men den älskar jag!
Vem har du umgåtts mest med:
Förutom Kim, das Barn och min familj, så Jessica och Kennie och deras avkommor.
Har du blivit bättre på något:
Att skriva hyfsat bra uppsatser snabbt och lätt.
Vad var extra dåligt med året:
Att sitta vid pappas dödsbädd förra veckan var rätt tufft. Skönt för honom att slippa lida mer, men nu sörjer jag den pappa som jag önskar att jag hade haft. Den jag hade tills för 12 år sedan, när en stroke och alkoholen tog över.
Vad var extra bra:
Den långa härliga sommaren! Huset. Att Sienna älskar skolan. Att vi trivs så bra i Bara. Att jag inte sa upp mig, vilket jag nästan råkade göra i ren affekt.
Lärde du känna några nya människor:
Fick en hög nya kollegor i samband med en sammanslagning. Och Siennas och Julies alla nya polare.
Gjorde nånting dig riktigt glad:
Skidresan till Branäs i mars! Underbar!
Vad var din största framgång på jobbet/skolan:
Att jag klarat plugget utan problem, fått lärarlönelyftet samt lyckats hjälpa eleverna att tjäna pengar till klasskassan.
Vem saknade du:
Kompisar som jag sällan hinner träffa. Sienna och Julie under tuffa arbetsveckor.
Vart reste du under 2018:
Branäs och Mallorca.
Vad önskar du att du gjort mer:
Borde motionerat, men oddsen är att jag inte kommer att göra det under detta året heller...
Vad spenderade du mest pengar på:
Hus.
Dina planer för 2018:
Jobba. Helst i ett lugnare tempo. Fixa mer med huset. Gärna få läckan fixad snabbt satan. Åka skidor! Gärna åka på en solsemester. Hänga med kompisar och familj. Avsluta pluggandet. Försöka njuta mer och stressa mindre.
God jul
En härlig jul, med många skratt, är över. Sienna genomskådade tomten- och har bildbevis- men är lika glad för det. Julie sminkade alla gäster och minglade dessutom loss med mina kusiner, trots att hon sällan träffar dem. Morfar satsade på frågesport trots att han är halvdöv. Och vi andra drack öl, krängde mat och minglade. Supertrevligt! Ska dessutom bli rätt nice att leka med ungarnas nya grejer imorgon. Sienna fick Lego elves och ett nytt spel. Not bad.
